Stadsodlingsnätverket den 6 december 2018

Stadsodlingsnätverket 2018.12.06

Den 6 december samlades Stadsodlingsnätverket för sin enda nätverksträff under hösten. Det betyder inte att vi inte setts på länge – många av oss har setts mer än nånsin nästan under hösten. Vinnova-projektet Malmö Växer som drivs av kommunen har stöttat stadsodlingmalmö med workshops i IOP (Idéburet offentligt partnerskap) och ”paraplyföreningsskapande”, så att en arbetsgrupp inom nätverket ska kunna mejsla fram en paraplyförening för Malmös stadsodlare. Malmö Växer har också arrangerat studieresor till Bristol och Stockholm för både tjänstemän och stadsodlare – så att vi tillsammans fick möjligheten att inspireras framåt. Förutom att prata om allt som hänt och som är på gång fick vi besök av Lunds odlingssamordnare Janine Österman:

JANINE ÖSTERMAN – Odlingssamordnare i Lunds kommun

Janine har fått den första tjänsten nånsin som odlingssamordnare i Lund. Hon sitter på tekniska förvaltningen – vilket motsvarar Fastighets- och Gatukontoret i Malmö. 

Hur gick det till? Under 2014-2015 bubblade det inom Lunds stadsodlingsvärld: Odla i Lund fanns uppe på Brunnshög, Hållbara städer fick medel, olika gröna integrationsprojekt drog igång och så vidare. Janine gjorde en utredning om odling i Lund och politikerna beslutade sig för att främja det gröna genom att inrätta en odlingssamordningstjänst 2016.

2018 har det börjat sätta sig hur hon ska jobba. Framförallt med föreningarna – till exempel hur man ska tillåta parkodling, hur gör man då? Utformning av nya odlingsområden – integrera dem mer i park, vart ska vattenposterna stå? Få grupperna att mötas. Grönprogram, planer, hur ska odling komma in i stadsomvandlingen, bevakar processer, sitter med som en resurs. 

Janine jobbar också som samordnare för odlingslottsverksamheten i Lund och hjälper till med odlingskurser, som växthuskurs och frilandskurs – många behöver hjälp att starta igång. Anlitar lärare från Holma Folkhögskola för att hålla i kurserna. Jobbar med matlagningskurser också  – hur man tillagar det man odlar.

Förutom samarbetet med föreningarna har Lund öppnat upp för odling på allmän mark. Bland annat skogsträdgårdsodling med Sliparebackens skogsträdgård. Detta var ett av första projekten som Janine jobbade med. I skogsträdgården (som ligger i Barnens skog) arbetar kommunen just nu med att anlägga strukturer, sittplatser etc – eftersom skogsträdgården och de som ideellt sköter den fungerar så bra är nu staden beredd att satsa på att göra det till en viktig plats i parken.

Ett annat projekt som Janine jobbar med är Råbylund. Det startade genom att en grupp skickade in ett medborgarförslag om ett nytt odlingsområde på det nyanlagda området Råbylund. Janine gjorde underlag till tekniska nämnden, som biföll. Nu ska det bildas en förening som ska kunna driva odlingen. Ett krav är nämligen att allt ska va gemensamt i park – det får inte finnas privata odlingslotter, som det ser ut nu. Men processen går mot tillåtande nu när odlingsområdena blir större och svårare att sköta som förening endast.

Janine håller också i dialog när nya områden ska öppnas upp till exempel. Det strategiska arbetet är viktigt men ofta kommer det aktuella jobbet med föreningar till exempel före. Men viktigt att det kommer med i grönprogrammen! Odling borde till exempel vara med i hållbarhetsstrategin. Just strategi är viktigt att ta i kommunstyrelsen, tycker Janine, så att den blir hållbar och man kan luta sig mot den över längre tid.

Några av frågorna som kom till Janine:

Ger ni ekonomiska stöd till föreningarna? inte som klump, men föreningarna får gärna komma med idéer som de vill genomföra, som till exempel jubileum. Ofta handlar det inte om pengar, utan ofta att de planterar tex. Var kommer Kultur-och fritids förvaltningen in till exempel, frågar sig Janine. Borde inte de bidra?

Samarbetar du med fastighetsägare? Saknar tid att nå ut till fastighetsägare. Får mota bort olika frågor för att det inte finns tid. En annan sak som inte hinns med till exempel är odling på tak. 

Finns det stadsodlingsnätverk i Lund? Nej tyvärr! Samverkansgrupp inom förvaltningarna är något de jobbar på att bilda. Nu vill kultur-och fritid till exempel anlägga odlingar. 

Hur mycket pengar finns till stadsodling i Lund? Stadsodling har 500.000 förutom Janines lön. Sen hittar hon pengar inom andra ramar.

Efter Janine och lite fika var det dags att berätta om studiebesöken som ägt rum under hösten:

Studieresa till BRISTOL

Genom Malmö Växer åkte tjänstemän och representanter från Hemmaodlat, Växtvärket, Odlingsnätverket Seved, Odla i Stan och Organic without Boarders till Bristol. Ställde oss frågor såsom ”Hur är relationen mellan staden och stadsodlare?” Det var två fulla dagar i oktober. Full rapport kommer läggas upp på sidan senare, här kommer lite reflektioner:

Windmill Farm

Windmill Farm är en City Farm (vad är det på svenska? Stadsjordbruk?) med gemensamma odlingar och odlingslotter, förskoleverksamhet, café, butik, djur, lekplats, aktivitetscenter… med mera. Deras största inkomstkälla är deras förskola. Deras andra största inkomstkälla är deras café. När vi åt lunch på caféet var det välbesökt, det kändes blomstrande, och som att det var familjer med barn som kom dit och åt. Verksamhetsledaren berättade att två av verksamhetens fyra “ben” handlade om community och community development.

St Werburghs City Farm

St Werburghs City Farm är ett stort, vackert ställe med 5 hektar odlingslotter (många av dem längs med en brant ås), djur, café, bar, lekplats, utekök, scen, utbildningshus, 11 heltidstjänster fördelade på deltidstjänster och 55 000 besökare per år. Verksamheten har växt fram som City Farm med inspiration från just Windmill Farm. 

Golden Hill Community Garden 

En “allotment” som tydligen funnits i över hundra år har berikats med eldsjälar som byggt halmhus och driver förskola och fritidsverksamhet och social odling.

Bedminster Station

Det var åtta(?) individer som börjat guerillaodla en slänt mittemot ingången till en station för 20(?) år sedan och fortfarande höll igång.

Studieresa till STOCKHOLM

BeeUrban beeurban.seBeeurban på facebook

Josefine tog emot oss på taket på ett hus på Karlavägen. Här har Beeurban byggt upp ett paradis som de kallar för Evolution Lab, en testbed. Här finns ett par bäddar där Beeurban bedriver forskning bla. inom bevattningsystem och vattenförbrukning. De försöker också ta fram olika jordtyper som kan användas inom takodling. Här finns också ett “uteklassrum” för skolor och förskolor som är på besök, en liten inomhusodling som också är en typ av lab. Och här finns också en möteslokal/mysigt uterum som går att hyra för olika event.

De har valt att starta en förening och ett aktiebolag.

Beeurban har tre ben: 

  • Låta företag sponsra bikupor (75000kr/året, kontrakt skrivs på två år) som en del av sitt miljö-och hållbarhetsarbete samt personalvård, personalen får ta del av en kort introduktion om biodling samt får en liten burk av nyslungad honung.
  • Olika workshops och utbildningar. Hyr ut sitt uterum.
  • Erbjuda byggherrar, företag som ska etablera sig i stadsmiljö olika tjänster som värnar om olika biotoper i området som ska bebyggas.

Bellevue Farm BellevueFarm på Facebook

Föreningen vill odla på allmän platsmark och erbjuda odling åt alla. En tjänsteperson från Stadsdelen var med på träffen och hen berättade att det inte finns en gemensam policy kring stadsodling för Stockholm. Varje stadsdel tar beslut kring frågor om stadsodling i just den stadsdelen. Bellevue farm har kunnat söka pengar från olika “kassor” från stadsdelen i omgångar. Ett exempel är när föreningen frågar om att kunna hämta vatten på plats och att stadsdelen just då råkar ha pengar över och att det då går att ordna. Det finns alltså ingen gemensam policy eller budget för stadsodling. Föreningen har skaffat ett kontrakt  på marken och fortsätter att söka olika medel från staden för att kunna hålla odlingen och föreningen vid liv. Det finns inget nätverk av stadsodlar, föreningar och tjänstepersoner från staden i Stockholm. Vi tipsade föreningen om vårt Stadsodlingsnätverk i Malmö och att vi tycker att det fungerar bra men att vi måste alla ta ansvar för möten och processen. 

Boodla boodla på facebookSubtopia

Agnes och Enrico från Boodla tar emot oss i den Gula villan i Fittja. Startade som aktiebolag men har också valt att starta upp en ideell förening. Föreningen används nu för att utveckla och testa olika idéer och söka projektpengar. När idén eller projektet efterfrågas erbjuds en tjänst som aktiebolaget tar betalt för. Aktiebolaget säljer en tjänst att hitta, utbilda och anställa kvartersodlare år fastighetsbolag. Föreningen drev ett arvsfondsprojekt som efter avslut blev en tjänst som Aktiebolaget säljer till tex Botkyrka kommun. Boodla ska nu utbilda unga sommarjobbare i Demokratiodling. Föreningen arrangerar också en sommarlovsaktivitet för barn och unga. De får prova på att vara arkitekter och snickare. Under en vecka under sommaren bjuds en arkitekt och en snickare in och samarbetar med barnen.

Rågsved Folketshus och Parker 

Nya Rågsved Folkatshus och Parker

Nya Rågsved folketshus och parker på Facebook

Leif tar emot oss i Nya Rågsved Folketshus och parker. Han berättade om många olika projekt och satsningar i området. Han nämndeCo-grow som matchar odlare med villaträdgårdar. Folkets hus har öppnat en secondhand-affär Andra Varvet som drar in ca 40000kr om dagen. Denna verksamhet är stor och finansierar även annan verksamhet som Folkets hus driver. De medverkar även i ett Vinnova-projekt Cultivating City Bazaars. Landskrona och Helsingborg är med i detta projekt.

—-

Efter berättelserna från Bristol och Stockholm var det dags att bestämma ny nätverksträff och påminna om andra händelser:

BOKA IN:

  • Slutevent för Malmö Växer den 27 februari på Storm. Kl 8 till 12. 
  • Paraplyförening arbetsgrupp ses den 9 januari kl 9 på Underverket.
  • Nästa nätverksträff den 7 februari kl 15 hos Odlingsnätverket Seved
  • Att ta vidare: Kan vi inte ha studiebesök på studentodlingen i vår? 

Närvarande:

Niclas Lundius Mörck Hemmaodlat
Malin Nilsson Odlingsnätverket Seved
Helen Nilsson Miljöförvaltningen, Malmö Växer
Lina Hirsch FGK (Fastighet- och Gatukontoret)
Jennie Sjölin MAU, Student Gardening Malmö
Anna-Karin Brunberg MAU, Student Gardening Malmö
Johanna Vikell MAU, Student Gardening Malmö
Cianeza Gata Sliparebackens skogsträdgård
Madeleine Liljekvist Skanska
Cyrille Gaubert Stadsbruk
Frida Olofsson Exploateringsingenjör, FGK
Conny Björk Odling i Beijers park
Johan Persson Odling i Beijers park
Marie Björk Odling i Beijers park
Sara Stiber Växtvärket
Johanna Brun Växtvärket
Erika Bernalt Växtvärket
Nils Philips CPE
Fredrik Björk Malmö Högskola
Anna Litsmark SLU
Petra Bengtsson FGK, Stadsodlingssamordnare Malmö
Janine Österman Lunds stad, Odlingssamordnare
Helena Häger Lindängelunds skogsträdgård
Göran Larsson Odla i Stan
Annette Larsson Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö Växer
Petra Elmquist FGK, Malmö Växer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.