Botildenborg har blivit beviljade 7,2 miljoner kr i nytt odlingsprojekt för barn och seniorer. Tillsammans med Malmö stad kommer projektet bidra till att minska ensamhet bland äldre.
Under tre år kommer äldre från Malmö stads mötesplatser för seniorer erbjudas odling och matlagning på Botildenborg. Aktiviteterna kommer att genomföras tillsammans med förskolebarn från området. Syftet med projektet är att motverka ensamhet, bidra till möten över generationsgränser och öka kunskap kring hållbar mat och odling.
Cirka sjutton personer kom på denna höstträff i Lindängen. Det var odlare, tjänstepersoner från kommunen, personer engagerade i utveckling av Lindängen mfl.
Mötesplats ReTuren
Sadiye Altundal hälsade oss välkomna till Lindängen och Mötesplats ReTuren:
Mötesplats ReTuren (”mötesplatsen”) är en plattform för kulturella, sociala och ekologiska innovationer och samnyttjas av en rad samhällsaktörer för ett hållbart Lindängen.
Mötesplatsen är en generations- och gränsöverskridande plattform där olika grupper, föreningar och individer tar plats på lika villkor. Verksamheten möjliggör möten mellan människor genom kunskapshöjande aktiviteter, med fokus på skapande genom återbruk och återvinning. Den bidrar således till ett förändrat beteendemönster för hållbar livsstil. Verksamheten drivs utifrån lokala behov med flexibla resurser som ger utrymme för spontanitet.
Mötesplatsen präglas av en självorganiserande princip där behoven styr, i syfte att skapa relationsfrämjande och meningsfulla sammanhang för besökare och aktörer som bedriver verksamhet i området.
Mötesplats ReTuren har öppet mån-tors kl 09-16. Föreningar, grupper och lösa nätverk kan låna lokalen för att bedriva aktiviteter för att tillägna sig meningsfull fritid, under och efter verksamhetens öppettider.
Skogsträdgården Vårsången
Efter en presentationsrunda berättade Jakob Lundén, Helena Häger och Rebecca Lötvall från Aktiv Ungdom om skogsträdgården Vårsången i Lindängelund. Tanken med platsen är att bygga en skogsträdgård. Ytan tilldelades som en av flera i de tidigare så kallade Terrasserna i Lindängelund och var från början en upplöjd jordlott med mullrik jord. När alla andra verksamheter på Terrasserna tyvärr fick lägga ner på grund av ett stopp i utvecklingen av området blev skogsträdgården kvar och har fått fortsätta. Hur det ser ut framöver är ännu inte bestämt. Skogsträdgården har nu funnits i tre år. 2018 präglades mycket av torkan och vattenledningarna till området stängdes ner då verksamheterna upphörde. De nyplanterade träden hade det tufft men många klarade sig. 2019 ordnade Malmö stad med påfyllning av vatten i stora vattenkärl som föreningen införskaffade.
2019 hade föreningen verksamhet för barn och unga med träffar minst en gång i veckan under odlingssäsong. Dessutom föreningsverksamhet för vuxna minst en gång i veckan. “Spontan i stan” och lovverksamheter för barn och unga kopplade till Malmö stad. Utöver föreningsverksamheten bedrevs kurser i grönsaksodling via ABF.
Under 2020 har verksamheten minskat till att innefatta ca 12 odlare. Inga besök av barngrupper har kunnat genomföras. Man har också råkat ut för flertalet stölder, bla från odlare i intilliggande område med odlingslotter! Medlemsantalet har ökat under året och en kärntrupp odlare fortsätter verksamheten.
Odling i ny stadsdelsträdgård i Hyllie
Eva Delshammar från fastighets- och gatukontoret var inbjuden för att berätta om projekt stadsdelspark i Hyllie. Det kommer att börja byggas en ny park på nuvarande åkermark i utbyggnadsområdet Hyllie, söder om stationen. I den norra delen finns det plats för odling som kommer att förberedas med fin jord och framdraget vatten. Tanken med hela parken är att den ska utvecklas hela tiden och aldrig bli färdig. En annan tanke är att medborgare på olika sätt ska vara delaktiga i detta, i skötseln eller på annat sätt. Eva efterlyser intresserade odlare/föreningar/verksamheter som skulle vara intresserade av att ta sig an odlingsdelen på något sätt. Formerna för detta är inte klara men utreds. Odlingen kan komma igång 2021 om allt rullar på enligt planerna. Om någon är intresserad av att starta stadsodling i Hyllie stadsdelspark eller har andra idéer för platsen så hör av er till Petra Bengtsson eller Eva Delshammar på fastighets- och gatukontoret, Malmö stad. eva.delshammar@malmo.sepetra.n.bengtsson@malmo.se
Nästa träff
Odlingsnätverket gjorde vid träffen i februari i år ett program med fyra träffar. Sedan kom Corona och vände uppochner på tillvaron. Vårens träff blev inställd men denna höstträff blev alltså av. Två föreningar/verksamheter har visat intresse att vara värdar för kommande möten. Odlingsnätverket Seved med odlingar i Seved och Enskifteshagen planerar en träff i början av 2021 och Aktivitetscenter vill ta emot nätverket senare under våren 2021. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan. Anmälningar till att komma med på listan kan skickas till Shoshana.iten@malmo.se.
Besök i Skogsträdgården
Mötet avslutades med ett besök i skogsträdgården med guidning av Helena, Jakob och Rebecca.
Odlingsnätverkets träff 5 februari 2020 på Malmö universitet, Gäddan
Nitton personer kom på denna februariträff. Det var odlare, universitetsanställda, studenter och från kommunen.
Nikolina, doktorand från Södertörns högskola, var på besök och berättade om sin forskning. Hon söker odlare att komma i kontakt med som hon vill intervjua. Hon studerar vilka faktorer som påverkar varaktigheten hos stadsodlingar samt hur man kan koppla stadsodling till de globala hållbarhetsmålen och klimatfaktorer. Hittills har hon besökt odlare och kommuntjänstepersoner i Stockholm. Nu fortsätter hon med Malmö och ska även jämföra med Göteborg.
Marie Larsson och Anna Peterson från SLU berättade om aktuell forskning och undervisning med koppling till stadsodling.
Marie har studerat stadsodling som fenomen och dess betydelse i samhället. Community gardens – odla tillsammans i gemensamma trädgårdar. Olika typer av stadsodlingar.
Hon berättar också om en studie om San Fransisco. Där kommunen anställt en koordinator för stadsodling och stöttar stadsodlare på olika sätt. Värdet av att invånarna hjälper till att gröngöra staden lyfts. Där har politiken insett att de är beroende av invånarna. De två huvudmålen är * Att öka stadens grönska och * Att öka den sociala sammanhållningen i staden * Gardening is the tool – social cohesion is the goal. En artikel i ämnet finns publicerad i STAD Mars 2019.
Anna berättade hur SLU arbetar över gränserna mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap via ämnet mat. Man planerar ett nytt masterprogram Foodscapes som förhoppningsvis startar om två år. Syftet är att utbilda matstrateger för planering av matperspektiv.
Fredrik Björk och Anders Edvik samt Staffan Schmidt från Malmö universitet bidrog till diskussionen om stadsodlingens berättigande. De pratade om resultatet från Malmö växer, vilka är aktörerna osv. Ingen stadsodling existerar utan demokratiska nätverk. Vad kan stadsodling skapa i form av nya kontakter/effekter?
Linus Jakobsson från Stiftelsen Botildenborg presenterade deras verksamhet.
* Stadsbruk, inkubatorn som utbildar odlare till egenföretagare.
* Sociala projekt som exempelvis odling med förskolebarn för att föra samman barn från olika stadsdelar.
Nu söker de en odlingspedagog till sin verksamhet!
Göran Larsson från Odla i stan meddelar att han har bikupor för utplacering!
Guldängen gratulerades efter att de fått stöd från kommunstyrelsen för kommande år.
Odlingsnätverket fortsätter med ytterligare tre träffar i år. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan.
Härnäst bjuder Botildenborg in till en vårträff.
I augusti Skogsträdgårdsodlarna i Vårsången, Lindängelund/Framtidens hus
Närvarande: Anders Edvik, Anne-Grethe Holt, Anthony Rushton, Fredrik Björk, Göran Larsson, Helen Nilsson, Lina Von Friesen, Sara Stiber, Stefan Mattsson, Jakob Lunden, Helena Häger, Paulina Cronsioe, Marita Sandström, Marie-Louise Svärd, Heather Oldby, Johan Aronsson, Linus Jakobsson, Lina Rostern, Gretha Jern Isacsson, Lisa Lagerström, Malin Nilsson, Agneta Wadmark Thern, Hampus Mattson, Shoshana Iten
Introduktion
Syftet med dagen var att träffas och prata mer kring stadsodling på allmän platsmark, samt hur vi vill utvecklas som nätverk. Under en incheckningsrunda fick alla deltagare presentera sig och nämna något som var på gång.
Stadsodling på allmän platsmark
Shoshana från fastighets -och gatukontoret presenterade hur stadsodling kan ha olika former där vissa skillnader kan ha stor betydelse. Det finns stadsodling på allmän platsmark, odlingslotter och kommersiell odling, även om det finns andra former utöver dessa. Det som särskiljer stadsodling på allmän platsmark är att platsen ska vara tillgänglig för allmänheten, att det finns ett avtal med en förening och att upplåtelsen av marken är gratis för föreningen. Det är alltså en yta som ska vara till allmänhetens nytta. De andra två formerna handlar om kvartersmark där kommunen upplåter mark till odling, och upprättar ett avtal med privatpersoner eller företag. Tillgängligheten på dessa ytor kan vara begränsad och en avgift krävs i form av årshyra.
Det finns ett 10-tals stadsodlingar på allmän platsmark i Malmö. Det finns allmänna bestämmelser kring hur stadsodlingen ska gå till som täcker, bland annat, ett skötselavtal, regler för ordning och säkerhet, kompostering, odling med ekologiska principer, och avveckling. På fastighets -och gatukontoret kan vi stötta odlingsinitiativ genom att erbjuda mark i samråd, att erbjuda visst material, stöd med tillgång till vatten, eventuell toalett, redskapsförvaring samt rådgivning. Allt detta sker i samråd och dialog och kan se olika ut.
Visionen för stadsodling är att det ska vara lika naturligt att odla i parken som att promenera. Visionen samt strategin är från förra nämnden och ska uppdateras innan de ska upp till politiskt beslut.
Workshop/diskussion
Deltagare diskuterade följande frågor i mindre grupper och sedan redovisade några punkter som de kom fram till.
Vad vill ni se hända eller utvecklas i odlingsnätverket?
Skulle vilja se att alla förskolor och skolor har någon slags odlingsaktivitet på schemat! Att vi lobbar för det i nätverket i samarbete med kommunen. Att då utbildningsförvaltningarna varit representerade. Skolor och förskolor skulle kunna vara en målgrupp för stadsodling.
Ska vi ha in fler fastighetsägare?
Många nya bostadsområden som byggs. Kan vi nå ut till fastighetsägare/byggherrarna att man vill få in stadsodling på gården?
Ska inte stadsplanerare vara med i det här nätverket? tematräff?
Behöver finansiering för STAM som kan möjliggör samordning.
Stort intresse för studiebesök, både inom Malmö och utanför. Vilka möjligheter för traktamente finns det?
Koppling till mer forskning är intressant. Kanske bjuda in en föreläsare, kunskapshöjning?
Vad finns det för fördelar och nackdelar med att odla på allmän platsmark
Minus: förstörelse, snor grödor
Plus: det blir en mötesplats, levandegör platsen, gratis
Hur kan stadsodling vara en del av Malmös stadsutveckling?
Lärande för hållbar utveckling.
Koppla stadsodling till sociala frågor- hur kan stadodling bidra till sociala värden i praktiken?
Minskande intresse från kommunen kring stadsodling. Hur får man politiken intresserad av stadsodling? Ny översiktsplan som stadsodling borde komma in i på ett tydligt sätt. Hur kan vi påverka detta? Hur kan vi se till att politikerna tar med det som en viktig fråga och ger konkret stöd?
Stadsodling kan kopplas till aktuella politiska frågor kring trygghetsaspekten och skolan.
Frågan ska diskuteras vidare mellan miljöförvaltningen, fastighets -och gatukontoret och STAM.
#2 E-postlistan
Nätverkslistan inkluderar personuppgifter och den nuvarande behandlingen strider mot GDPR (dataskyddsförordningen). Listan behöver en tydlig ägare, samtycke, rutiner och lagring. Efter kort diskussion bestämdes att fastighets -och gatukontoret ska ta ansvar över listan.
#3 Värd på nästa möte
Malmö universitet ska vara nästa värd, och mötet ska äga rum i februari 2020.
2017 startade Reko-ringen. Vi Malmöbor kunde nu enkelt handla grödor direkt från stadsodlarnas händer. Efter det har utvecklingen gått snabbt. Nu är nästa evolution här: stadsodlare börjar laga mat och öppna kaféer! Krafterna bakom stadsodlarna Happy Onion Farm har under våren öppnat pop-up-lunchrestaurangen Two Forks Urban Farm and Table inne på Green Queen vid Jesusparken två dagar i veckan. I närheten, på Sölvesborgsgatan mellan Karlskronaplan och Folkets Park, har stadsodlingsföretaget Los Perros Urban Farming startat kaféet och butiken Flax. Spännande att se stadsodlingsMalmö blomma ut!
”1 500 kvadratmeter odlingsmark mellan Rosengård och Almgården. Det är Sveriges första odlingsgård för stadsbruk. Nu är utbildningen igång och tre blivande stadsbönder är på plats. /…/
I sommar går tre studenter utbildningen. Olivia Manzart från Australien och Naveen Kumer Chalakur från Indien hittade till Malmö genom några klipp på Youtube. Hon är från Australien men bor till vardags i Barcelona. Det är hennes andra dag i Malmö. – Odling kan jag. Hemma i lägenheten har jag haft micro greens odlingar men det har främst varit för mig själv och mina vänner, säger Olivia Manzart.”
Med händerna i den malmöitiska myllan levererar företagetnyskördade grönsaker till Malmöbor och restauranger. Dessutom på cykel. Detta gör det möjligt att se hela kedjan från jord till bord. Framtidens jordbruk mitt i staden och en av Sveriges största kommersiella stadsodlingar, mer närodlat och säsongsbaserat än så här blir det inte. Vinnaren är dessutom medskapare till ”REKO-ring Malmö”, stadens egen bondemarknad on-line.
Den 6 december samlades Stadsodlingsnätverket för sin enda nätverksträff under hösten. Det betyder inte att vi inte setts på länge – många av oss har setts mer än nånsin nästan under hösten. Vinnova-projektet Malmö Växer som drivs av kommunen har stöttat stadsodlingmalmö med workshops i IOP (Idéburet offentligt partnerskap) och ”paraplyföreningsskapande”, så att en arbetsgrupp inom nätverket ska kunna mejsla fram en paraplyförening för Malmös stadsodlare. Malmö Växer har också arrangerat studieresor till Bristol och Stockholm för både tjänstemän och stadsodlare – så att vi tillsammans fick möjligheten att inspireras framåt. Förutom att prata om allt som hänt och som är på gång fick vi besök av Lunds odlingssamordnare Janine Österman:
JANINE ÖSTERMAN – Odlingssamordnare i Lunds kommun
Janine har fått den första tjänsten nånsin som odlingssamordnare i Lund. Hon sitter på tekniska förvaltningen – vilket motsvarar Fastighets- och Gatukontoret i Malmö.
Hur gick det till? Under 2014-2015 bubblade det inom Lunds stadsodlingsvärld: Odla i Lund fanns uppe på Brunnshög, Hållbara städer fick medel, olika gröna integrationsprojekt drog igång och så vidare. Janine gjorde en utredning om odling i Lund och politikerna beslutade sig för att främja det gröna genom att inrätta en odlingssamordningstjänst 2016.
2018 har det börjat sätta sig hur hon ska jobba. Framförallt med föreningarna – till exempel hur man ska tillåta parkodling, hur gör man då? Utformning av nya odlingsområden – integrera dem mer i park, vart ska vattenposterna stå? Få grupperna att mötas. Grönprogram, planer, hur ska odling komma in i stadsomvandlingen, bevakar processer, sitter med som en resurs.
Janine jobbar också som samordnare för odlingslottsverksamheten i Lund och hjälper till med odlingskurser, som växthuskurs och frilandskurs – många behöver hjälp att starta igång. Anlitar lärare från Holma Folkhögskola för att hålla i kurserna. Jobbar med matlagningskurser också – hur man tillagar det man odlar.
Förutom samarbetet med föreningarna har Lund öppnat upp för odling på allmän mark. Bland annat skogsträdgårdsodling med Sliparebackens skogsträdgård. Detta var ett av första projekten som Janine jobbade med. I skogsträdgården (som ligger i Barnens skog) arbetar kommunen just nu med att anlägga strukturer, sittplatser etc – eftersom skogsträdgården och de som ideellt sköter den fungerar så bra är nu staden beredd att satsa på att göra det till en viktig plats i parken.
Ett annat projekt som Janine jobbar med är Råbylund. Det startade genom att en grupp skickade in ett medborgarförslag om ett nytt odlingsområde på det nyanlagda området Råbylund. Janine gjorde underlag till tekniska nämnden, som biföll. Nu ska det bildas en förening som ska kunna driva odlingen. Ett krav är nämligen att allt ska va gemensamt i park – det får inte finnas privata odlingslotter, som det ser ut nu. Men processen går mot tillåtande nu när odlingsområdena blir större och svårare att sköta som förening endast.
Janine håller också i dialog när nya områden ska öppnas upp till exempel. Det strategiska arbetet är viktigt men ofta kommer det aktuella jobbet med föreningar till exempel före. Men viktigt att det kommer med i grönprogrammen! Odling borde till exempel vara med i hållbarhetsstrategin. Just strategi är viktigt att ta i kommunstyrelsen, tycker Janine, så att den blir hållbar och man kan luta sig mot den över längre tid.
Några av frågorna som kom till Janine:
Ger ni ekonomiska stöd till föreningarna? inte som klump, men föreningarna får gärna komma med idéer som de vill genomföra, som till exempel jubileum. Ofta handlar det inte om pengar, utan ofta att de planterar tex. Var kommer Kultur-och fritids förvaltningen in till exempel, frågar sig Janine. Borde inte de bidra?
Samarbetar du med fastighetsägare? Saknar tid att nå ut till fastighetsägare. Får mota bort olika frågor för att det inte finns tid. En annan sak som inte hinns med till exempel är odling på tak.
Finns det stadsodlingsnätverk i Lund? Nej tyvärr! Samverkansgrupp inom förvaltningarna är något de jobbar på att bilda. Nu vill kultur-och fritid till exempel anlägga odlingar.
Hur mycket pengar finns till stadsodling i Lund? Stadsodling har 500.000 förutom Janines lön. Sen hittar hon pengar inom andra ramar.
—
Efter Janine och lite fika var det dags att berätta om studiebesöken som ägt rum under hösten:
Studieresa till BRISTOL
Genom Malmö Växer åkte tjänstemän och representanter från Hemmaodlat, Växtvärket, Odlingsnätverket Seved, Odla i Stan och Organic without Boarders till Bristol. Ställde oss frågor såsom ”Hur är relationen mellan staden och stadsodlare?” Det var två fulla dagar i oktober. Full rapport kommer läggas upp på sidan senare, här kommer lite reflektioner:
Windmill Farm
Windmill Farm är en City Farm (vad är det på svenska? Stadsjordbruk?) med gemensamma odlingar och odlingslotter, förskoleverksamhet, café, butik, djur, lekplats, aktivitetscenter… med mera. Deras största inkomstkälla är deras förskola. Deras andra största inkomstkälla är deras café. När vi åt lunch på caféet var det välbesökt, det kändes blomstrande, och som att det var familjer med barn som kom dit och åt. Verksamhetsledaren berättade att två av verksamhetens fyra “ben” handlade om community och community development.
St Werburghs City Farm
St Werburghs City Farm är ett stort, vackert ställe med 5 hektar odlingslotter (många av dem längs med en brant ås), djur, café, bar, lekplats, utekök, scen, utbildningshus, 11 heltidstjänster fördelade på deltidstjänster och 55 000 besökare per år. Verksamheten har växt fram som City Farm med inspiration från just Windmill Farm.
Golden Hill Community Garden
En “allotment” som tydligen funnits i över hundra år har berikats med eldsjälar som byggt halmhus och driver förskola och fritidsverksamhet och social odling.
Bedminster Station
Det var åtta(?) individer som börjat guerillaodla en slänt mittemot ingången till en station för 20(?) år sedan och fortfarande höll igång.
Josefine tog emot oss på taket på ett hus på Karlavägen. Här har Beeurban byggt upp ett paradis som de kallar för Evolution Lab, en testbed. Här finns ett par bäddar där Beeurban bedriver forskning bla. inom bevattningsystem och vattenförbrukning. De försöker också ta fram olika jordtyper som kan användas inom takodling. Här finns också ett “uteklassrum” för skolor och förskolor som är på besök, en liten inomhusodling som också är en typ av lab. Och här finns också en möteslokal/mysigt uterum som går att hyra för olika event.
De har valt att starta en förening och ett aktiebolag.
Beeurban har tre ben:
Låta företag sponsra bikupor (75000kr/året, kontrakt skrivs på två år) som en del av sitt miljö-och hållbarhetsarbete samt personalvård, personalen får ta del av en kort introduktion om biodling samt får en liten burk av nyslungad honung.
Olika workshops och utbildningar. Hyr ut sitt uterum.
Erbjuda byggherrar, företag som ska etablera sig i stadsmiljö olika tjänster som värnar om olika biotoper i området som ska bebyggas.
Föreningen vill odla på allmän platsmark och erbjuda odling åt alla. En tjänsteperson från Stadsdelen var med på träffen och hen berättade att det inte finns en gemensam policy kring stadsodling för Stockholm. Varje stadsdel tar beslut kring frågor om stadsodling i just den stadsdelen. Bellevue farm har kunnat söka pengar från olika “kassor” från stadsdelen i omgångar. Ett exempel är när föreningen frågar om att kunna hämta vatten på plats och att stadsdelen just då råkar ha pengar över och att det då går att ordna. Det finns alltså ingen gemensam policy eller budget för stadsodling. Föreningen har skaffat ett kontrakt på marken och fortsätter att söka olika medel från staden för att kunna hålla odlingen och föreningen vid liv. Det finns inget nätverk av stadsodlar, föreningar och tjänstepersoner från staden i Stockholm. Vi tipsade föreningen om vårt Stadsodlingsnätverk i Malmö och att vi tycker att det fungerar bra men att vi måste alla ta ansvar för möten och processen.
Agnes och Enrico från Boodla tar emot oss i den Gula villan i Fittja. Startade som aktiebolag men har också valt att starta upp en ideell förening. Föreningen används nu för att utveckla och testa olika idéer och söka projektpengar. När idén eller projektet efterfrågas erbjuds en tjänst som aktiebolaget tar betalt för. Aktiebolaget säljer en tjänst att hitta, utbilda och anställa kvartersodlare år fastighetsbolag. Föreningen drev ett arvsfondsprojekt som efter avslut blev en tjänst som Aktiebolaget säljer till tex Botkyrka kommun. Boodla ska nu utbilda unga sommarjobbare i Demokratiodling. Föreningen arrangerar också en sommarlovsaktivitet för barn och unga. De får prova på att vara arkitekter och snickare. Under en vecka under sommaren bjuds en arkitekt och en snickare in och samarbetar med barnen.
Leif tar emot oss i Nya Rågsved Folketshus och parker. Han berättade om många olika projekt och satsningar i området. Han nämndeCo-grow som matchar odlare med villaträdgårdar. Folkets hus har öppnat en secondhand-affär Andra Varvet som drar in ca 40000kr om dagen. Denna verksamhet är stor och finansierar även annan verksamhet som Folkets hus driver. De medverkar även i ett Vinnova-projekt Cultivating City Bazaars. Landskrona och Helsingborg är med i detta projekt.
—-
Efter berättelserna från Bristol och Stockholm var det dags att bestämma ny nätverksträff och påminna om andra händelser:
BOKA IN:
Slutevent för Malmö Växer den 27 februari på Storm. Kl 8 till 12.
Paraplyförening arbetsgrupp ses den 9 januari kl 9 på Underverket.
Nästa nätverksträff den 7 februari kl 15 hos Odlingsnätverket Seved
Att ta vidare: Kan vi inte ha studiebesök på studentodlingen i vår?
Närvarande:
Niclas Lundius Mörck
Hemmaodlat
Malin Nilsson
Odlingsnätverket Seved
Helen Nilsson
Miljöförvaltningen, Malmö Växer
Lina Hirsch
FGK (Fastighet- och Gatukontoret)
Jennie Sjölin
MAU, Student Gardening Malmö
Anna-Karin Brunberg
MAU, Student Gardening Malmö
Johanna Vikell
MAU, Student Gardening Malmö
Cianeza Gata
Sliparebackens skogsträdgård
Madeleine Liljekvist
Skanska
Cyrille Gaubert
Stadsbruk
Frida Olofsson
Exploateringsingenjör, FGK
Conny Björk
Odling i Beijers park
Johan Persson
Odling i Beijers park
Marie Björk
Odling i Beijers park
Sara Stiber
Växtvärket
Johanna Brun
Växtvärket
Erika Bernalt
Växtvärket
Nils Philips
CPE
Fredrik Björk
Malmö Högskola
Anna Litsmark
SLU
Petra Bengtsson
FGK, Stadsodlingssamordnare Malmö
Janine Österman
Lunds stad, Odlingssamordnare
Helena Häger
Lindängelunds skogsträdgård
Göran Larsson
Odla i Stan
Annette Larsson
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö Växer
Hör om stadsodlarna i Landet oss, i en del av programmet Den nya gröna vågen: ”Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans.”
