Stapelbäddens Trädgård has been selected to host a get-together of Malmö City urban gardening communities.
As first-time participants, we are looking forward to meeting numerous gardening enthusiasts! Feel free to invite your friends or anyone who is interested in urban gardening.
The event will take place in our garden located on STPLN’s rooftop and inside the STPLN co-working space.
Agenda
15:00 | Check-in and welcome drinks
15:15 | Sharing highlights from Malmö urban gardens
16:30 | Grill party & mingle
Check-in
Check-in is the time to greet each other, write your name tag, and enjoy a welcome drink.
It will take place inside the STPLN co-working space.
Sharing highlights from Malmö urban gardens
The idea is that gardeners have an option to share orally what their community garden is up to. Optionally, if you wish, you can also prepare a simple slide presentation with garden pictures or anything you wish to share really.
This will provide an opportunity to:
Present your garden to new members
Share highlights about your garden since the last meetup
Spark ideas for cross-garden cooperation
Inspire conversation topics for the grill party
This part of the meetup will be held inside the STPLN co-working space. For those who wish to share some slides (if you don’t, that’s totally fine too!), we will provide a projector and a computer for you to use. Please send us an email to info@stapelbaddenstradgard.se if you wish to prepare some slides so we can further coordinate.
Grill Party
Bring your own food and drinks. We will setup two large grills hot and ready for you to grill your favourite veggies and sausages. Extra kudos to those who will bring the veggies you’ve grown in your own garden. We will provide fika snacks, coffee and tea (write us an email if you have any allergy or intolerance).
The grill party will take place in our garden. Let’s hope for sunny weather. In case of rain we will move the party inside the community center, replacing the joy of sunbathing with comfy sofas.
When?
June 10, 2023 @ 15:00-18:00
Where?
STPLN community center, and Stapelbäddens Trädgård
Cirka sjutton personer kom på denna höstträff i Lindängen. Det var odlare, tjänstepersoner från kommunen, personer engagerade i utveckling av Lindängen mfl.
Mötesplats ReTuren
Sadiye Altundal hälsade oss välkomna till Lindängen och Mötesplats ReTuren:
Mötesplats ReTuren (”mötesplatsen”) är en plattform för kulturella, sociala och ekologiska innovationer och samnyttjas av en rad samhällsaktörer för ett hållbart Lindängen.
Mötesplatsen är en generations- och gränsöverskridande plattform där olika grupper, föreningar och individer tar plats på lika villkor. Verksamheten möjliggör möten mellan människor genom kunskapshöjande aktiviteter, med fokus på skapande genom återbruk och återvinning. Den bidrar således till ett förändrat beteendemönster för hållbar livsstil. Verksamheten drivs utifrån lokala behov med flexibla resurser som ger utrymme för spontanitet.
Mötesplatsen präglas av en självorganiserande princip där behoven styr, i syfte att skapa relationsfrämjande och meningsfulla sammanhang för besökare och aktörer som bedriver verksamhet i området.
Mötesplats ReTuren har öppet mån-tors kl 09-16. Föreningar, grupper och lösa nätverk kan låna lokalen för att bedriva aktiviteter för att tillägna sig meningsfull fritid, under och efter verksamhetens öppettider.
Skogsträdgården Vårsången
Efter en presentationsrunda berättade Jakob Lundén, Helena Häger och Rebecca Lötvall från Aktiv Ungdom om skogsträdgården Vårsången i Lindängelund. Tanken med platsen är att bygga en skogsträdgård. Ytan tilldelades som en av flera i de tidigare så kallade Terrasserna i Lindängelund och var från början en upplöjd jordlott med mullrik jord. När alla andra verksamheter på Terrasserna tyvärr fick lägga ner på grund av ett stopp i utvecklingen av området blev skogsträdgården kvar och har fått fortsätta. Hur det ser ut framöver är ännu inte bestämt. Skogsträdgården har nu funnits i tre år. 2018 präglades mycket av torkan och vattenledningarna till området stängdes ner då verksamheterna upphörde. De nyplanterade träden hade det tufft men många klarade sig. 2019 ordnade Malmö stad med påfyllning av vatten i stora vattenkärl som föreningen införskaffade.
2019 hade föreningen verksamhet för barn och unga med träffar minst en gång i veckan under odlingssäsong. Dessutom föreningsverksamhet för vuxna minst en gång i veckan. “Spontan i stan” och lovverksamheter för barn och unga kopplade till Malmö stad. Utöver föreningsverksamheten bedrevs kurser i grönsaksodling via ABF.
Under 2020 har verksamheten minskat till att innefatta ca 12 odlare. Inga besök av barngrupper har kunnat genomföras. Man har också råkat ut för flertalet stölder, bla från odlare i intilliggande område med odlingslotter! Medlemsantalet har ökat under året och en kärntrupp odlare fortsätter verksamheten.
Odling i ny stadsdelsträdgård i Hyllie
Eva Delshammar från fastighets- och gatukontoret var inbjuden för att berätta om projekt stadsdelspark i Hyllie. Det kommer att börja byggas en ny park på nuvarande åkermark i utbyggnadsområdet Hyllie, söder om stationen. I den norra delen finns det plats för odling som kommer att förberedas med fin jord och framdraget vatten. Tanken med hela parken är att den ska utvecklas hela tiden och aldrig bli färdig. En annan tanke är att medborgare på olika sätt ska vara delaktiga i detta, i skötseln eller på annat sätt. Eva efterlyser intresserade odlare/föreningar/verksamheter som skulle vara intresserade av att ta sig an odlingsdelen på något sätt. Formerna för detta är inte klara men utreds. Odlingen kan komma igång 2021 om allt rullar på enligt planerna. Om någon är intresserad av att starta stadsodling i Hyllie stadsdelspark eller har andra idéer för platsen så hör av er till Petra Bengtsson eller Eva Delshammar på fastighets- och gatukontoret, Malmö stad. eva.delshammar@malmo.sepetra.n.bengtsson@malmo.se
Nästa träff
Odlingsnätverket gjorde vid träffen i februari i år ett program med fyra träffar. Sedan kom Corona och vände uppochner på tillvaron. Vårens träff blev inställd men denna höstträff blev alltså av. Två föreningar/verksamheter har visat intresse att vara värdar för kommande möten. Odlingsnätverket Seved med odlingar i Seved och Enskifteshagen planerar en träff i början av 2021 och Aktivitetscenter vill ta emot nätverket senare under våren 2021. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan. Anmälningar till att komma med på listan kan skickas till Shoshana.iten@malmo.se.
Besök i Skogsträdgården
Mötet avslutades med ett besök i skogsträdgården med guidning av Helena, Jakob och Rebecca.
Odlingsnätverkets träff 5 februari 2020 på Malmö universitet, Gäddan
Nitton personer kom på denna februariträff. Det var odlare, universitetsanställda, studenter och från kommunen.
Nikolina, doktorand från Södertörns högskola, var på besök och berättade om sin forskning. Hon söker odlare att komma i kontakt med som hon vill intervjua. Hon studerar vilka faktorer som påverkar varaktigheten hos stadsodlingar samt hur man kan koppla stadsodling till de globala hållbarhetsmålen och klimatfaktorer. Hittills har hon besökt odlare och kommuntjänstepersoner i Stockholm. Nu fortsätter hon med Malmö och ska även jämföra med Göteborg.
Marie Larsson och Anna Peterson från SLU berättade om aktuell forskning och undervisning med koppling till stadsodling.
Marie har studerat stadsodling som fenomen och dess betydelse i samhället. Community gardens – odla tillsammans i gemensamma trädgårdar. Olika typer av stadsodlingar.
Hon berättar också om en studie om San Fransisco. Där kommunen anställt en koordinator för stadsodling och stöttar stadsodlare på olika sätt. Värdet av att invånarna hjälper till att gröngöra staden lyfts. Där har politiken insett att de är beroende av invånarna. De två huvudmålen är * Att öka stadens grönska och * Att öka den sociala sammanhållningen i staden * Gardening is the tool – social cohesion is the goal. En artikel i ämnet finns publicerad i STAD Mars 2019.
Anna berättade hur SLU arbetar över gränserna mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap via ämnet mat. Man planerar ett nytt masterprogram Foodscapes som förhoppningsvis startar om två år. Syftet är att utbilda matstrateger för planering av matperspektiv.
Fredrik Björk och Anders Edvik samt Staffan Schmidt från Malmö universitet bidrog till diskussionen om stadsodlingens berättigande. De pratade om resultatet från Malmö växer, vilka är aktörerna osv. Ingen stadsodling existerar utan demokratiska nätverk. Vad kan stadsodling skapa i form av nya kontakter/effekter?
Linus Jakobsson från Stiftelsen Botildenborg presenterade deras verksamhet.
* Stadsbruk, inkubatorn som utbildar odlare till egenföretagare.
* Sociala projekt som exempelvis odling med förskolebarn för att föra samman barn från olika stadsdelar.
Nu söker de en odlingspedagog till sin verksamhet!
Göran Larsson från Odla i stan meddelar att han har bikupor för utplacering!
Guldängen gratulerades efter att de fått stöd från kommunstyrelsen för kommande år.
Odlingsnätverket fortsätter med ytterligare tre träffar i år. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan.
Härnäst bjuder Botildenborg in till en vårträff.
I augusti Skogsträdgårdsodlarna i Vårsången, Lindängelund/Framtidens hus
Närvarande: Anders Edvik, Anne-Grethe Holt, Anthony Rushton, Fredrik Björk, Göran Larsson, Helen Nilsson, Lina Von Friesen, Sara Stiber, Stefan Mattsson, Jakob Lunden, Helena Häger, Paulina Cronsioe, Marita Sandström, Marie-Louise Svärd, Heather Oldby, Johan Aronsson, Linus Jakobsson, Lina Rostern, Gretha Jern Isacsson, Lisa Lagerström, Malin Nilsson, Agneta Wadmark Thern, Hampus Mattson, Shoshana Iten
Introduktion
Syftet med dagen var att träffas och prata mer kring stadsodling på allmän platsmark, samt hur vi vill utvecklas som nätverk. Under en incheckningsrunda fick alla deltagare presentera sig och nämna något som var på gång.
Stadsodling på allmän platsmark
Shoshana från fastighets -och gatukontoret presenterade hur stadsodling kan ha olika former där vissa skillnader kan ha stor betydelse. Det finns stadsodling på allmän platsmark, odlingslotter och kommersiell odling, även om det finns andra former utöver dessa. Det som särskiljer stadsodling på allmän platsmark är att platsen ska vara tillgänglig för allmänheten, att det finns ett avtal med en förening och att upplåtelsen av marken är gratis för föreningen. Det är alltså en yta som ska vara till allmänhetens nytta. De andra två formerna handlar om kvartersmark där kommunen upplåter mark till odling, och upprättar ett avtal med privatpersoner eller företag. Tillgängligheten på dessa ytor kan vara begränsad och en avgift krävs i form av årshyra.
Det finns ett 10-tals stadsodlingar på allmän platsmark i Malmö. Det finns allmänna bestämmelser kring hur stadsodlingen ska gå till som täcker, bland annat, ett skötselavtal, regler för ordning och säkerhet, kompostering, odling med ekologiska principer, och avveckling. På fastighets -och gatukontoret kan vi stötta odlingsinitiativ genom att erbjuda mark i samråd, att erbjuda visst material, stöd med tillgång till vatten, eventuell toalett, redskapsförvaring samt rådgivning. Allt detta sker i samråd och dialog och kan se olika ut.
Visionen för stadsodling är att det ska vara lika naturligt att odla i parken som att promenera. Visionen samt strategin är från förra nämnden och ska uppdateras innan de ska upp till politiskt beslut.
Workshop/diskussion
Deltagare diskuterade följande frågor i mindre grupper och sedan redovisade några punkter som de kom fram till.
Vad vill ni se hända eller utvecklas i odlingsnätverket?
Skulle vilja se att alla förskolor och skolor har någon slags odlingsaktivitet på schemat! Att vi lobbar för det i nätverket i samarbete med kommunen. Att då utbildningsförvaltningarna varit representerade. Skolor och förskolor skulle kunna vara en målgrupp för stadsodling.
Ska vi ha in fler fastighetsägare?
Många nya bostadsområden som byggs. Kan vi nå ut till fastighetsägare/byggherrarna att man vill få in stadsodling på gården?
Ska inte stadsplanerare vara med i det här nätverket? tematräff?
Behöver finansiering för STAM som kan möjliggör samordning.
Stort intresse för studiebesök, både inom Malmö och utanför. Vilka möjligheter för traktamente finns det?
Koppling till mer forskning är intressant. Kanske bjuda in en föreläsare, kunskapshöjning?
Vad finns det för fördelar och nackdelar med att odla på allmän platsmark
Minus: förstörelse, snor grödor
Plus: det blir en mötesplats, levandegör platsen, gratis
Hur kan stadsodling vara en del av Malmös stadsutveckling?
Lärande för hållbar utveckling.
Koppla stadsodling till sociala frågor- hur kan stadodling bidra till sociala värden i praktiken?
Minskande intresse från kommunen kring stadsodling. Hur får man politiken intresserad av stadsodling? Ny översiktsplan som stadsodling borde komma in i på ett tydligt sätt. Hur kan vi påverka detta? Hur kan vi se till att politikerna tar med det som en viktig fråga och ger konkret stöd?
Stadsodling kan kopplas till aktuella politiska frågor kring trygghetsaspekten och skolan.
Frågan ska diskuteras vidare mellan miljöförvaltningen, fastighets -och gatukontoret och STAM.
#2 E-postlistan
Nätverkslistan inkluderar personuppgifter och den nuvarande behandlingen strider mot GDPR (dataskyddsförordningen). Listan behöver en tydlig ägare, samtycke, rutiner och lagring. Efter kort diskussion bestämdes att fastighets -och gatukontoret ska ta ansvar över listan.
#3 Värd på nästa möte
Malmö universitet ska vara nästa värd, och mötet ska äga rum i februari 2020.
Den 6 december samlades Stadsodlingsnätverket för sin enda nätverksträff under hösten. Det betyder inte att vi inte setts på länge – många av oss har setts mer än nånsin nästan under hösten. Vinnova-projektet Malmö Växer som drivs av kommunen har stöttat stadsodlingmalmö med workshops i IOP (Idéburet offentligt partnerskap) och ”paraplyföreningsskapande”, så att en arbetsgrupp inom nätverket ska kunna mejsla fram en paraplyförening för Malmös stadsodlare. Malmö Växer har också arrangerat studieresor till Bristol och Stockholm för både tjänstemän och stadsodlare – så att vi tillsammans fick möjligheten att inspireras framåt. Förutom att prata om allt som hänt och som är på gång fick vi besök av Lunds odlingssamordnare Janine Österman:
JANINE ÖSTERMAN – Odlingssamordnare i Lunds kommun
Janine har fått den första tjänsten nånsin som odlingssamordnare i Lund. Hon sitter på tekniska förvaltningen – vilket motsvarar Fastighets- och Gatukontoret i Malmö.
Hur gick det till? Under 2014-2015 bubblade det inom Lunds stadsodlingsvärld: Odla i Lund fanns uppe på Brunnshög, Hållbara städer fick medel, olika gröna integrationsprojekt drog igång och så vidare. Janine gjorde en utredning om odling i Lund och politikerna beslutade sig för att främja det gröna genom att inrätta en odlingssamordningstjänst 2016.
2018 har det börjat sätta sig hur hon ska jobba. Framförallt med föreningarna – till exempel hur man ska tillåta parkodling, hur gör man då? Utformning av nya odlingsområden – integrera dem mer i park, vart ska vattenposterna stå? Få grupperna att mötas. Grönprogram, planer, hur ska odling komma in i stadsomvandlingen, bevakar processer, sitter med som en resurs.
Janine jobbar också som samordnare för odlingslottsverksamheten i Lund och hjälper till med odlingskurser, som växthuskurs och frilandskurs – många behöver hjälp att starta igång. Anlitar lärare från Holma Folkhögskola för att hålla i kurserna. Jobbar med matlagningskurser också – hur man tillagar det man odlar.
Förutom samarbetet med föreningarna har Lund öppnat upp för odling på allmän mark. Bland annat skogsträdgårdsodling med Sliparebackens skogsträdgård. Detta var ett av första projekten som Janine jobbade med. I skogsträdgården (som ligger i Barnens skog) arbetar kommunen just nu med att anlägga strukturer, sittplatser etc – eftersom skogsträdgården och de som ideellt sköter den fungerar så bra är nu staden beredd att satsa på att göra det till en viktig plats i parken.
Ett annat projekt som Janine jobbar med är Råbylund. Det startade genom att en grupp skickade in ett medborgarförslag om ett nytt odlingsområde på det nyanlagda området Råbylund. Janine gjorde underlag till tekniska nämnden, som biföll. Nu ska det bildas en förening som ska kunna driva odlingen. Ett krav är nämligen att allt ska va gemensamt i park – det får inte finnas privata odlingslotter, som det ser ut nu. Men processen går mot tillåtande nu när odlingsområdena blir större och svårare att sköta som förening endast.
Janine håller också i dialog när nya områden ska öppnas upp till exempel. Det strategiska arbetet är viktigt men ofta kommer det aktuella jobbet med föreningar till exempel före. Men viktigt att det kommer med i grönprogrammen! Odling borde till exempel vara med i hållbarhetsstrategin. Just strategi är viktigt att ta i kommunstyrelsen, tycker Janine, så att den blir hållbar och man kan luta sig mot den över längre tid.
Några av frågorna som kom till Janine:
Ger ni ekonomiska stöd till föreningarna? inte som klump, men föreningarna får gärna komma med idéer som de vill genomföra, som till exempel jubileum. Ofta handlar det inte om pengar, utan ofta att de planterar tex. Var kommer Kultur-och fritids förvaltningen in till exempel, frågar sig Janine. Borde inte de bidra?
Samarbetar du med fastighetsägare? Saknar tid att nå ut till fastighetsägare. Får mota bort olika frågor för att det inte finns tid. En annan sak som inte hinns med till exempel är odling på tak.
Finns det stadsodlingsnätverk i Lund? Nej tyvärr! Samverkansgrupp inom förvaltningarna är något de jobbar på att bilda. Nu vill kultur-och fritid till exempel anlägga odlingar.
Hur mycket pengar finns till stadsodling i Lund? Stadsodling har 500.000 förutom Janines lön. Sen hittar hon pengar inom andra ramar.
—
Efter Janine och lite fika var det dags att berätta om studiebesöken som ägt rum under hösten:
Studieresa till BRISTOL
Genom Malmö Växer åkte tjänstemän och representanter från Hemmaodlat, Växtvärket, Odlingsnätverket Seved, Odla i Stan och Organic without Boarders till Bristol. Ställde oss frågor såsom ”Hur är relationen mellan staden och stadsodlare?” Det var två fulla dagar i oktober. Full rapport kommer läggas upp på sidan senare, här kommer lite reflektioner:
Windmill Farm
Windmill Farm är en City Farm (vad är det på svenska? Stadsjordbruk?) med gemensamma odlingar och odlingslotter, förskoleverksamhet, café, butik, djur, lekplats, aktivitetscenter… med mera. Deras största inkomstkälla är deras förskola. Deras andra största inkomstkälla är deras café. När vi åt lunch på caféet var det välbesökt, det kändes blomstrande, och som att det var familjer med barn som kom dit och åt. Verksamhetsledaren berättade att två av verksamhetens fyra “ben” handlade om community och community development.
St Werburghs City Farm
St Werburghs City Farm är ett stort, vackert ställe med 5 hektar odlingslotter (många av dem längs med en brant ås), djur, café, bar, lekplats, utekök, scen, utbildningshus, 11 heltidstjänster fördelade på deltidstjänster och 55 000 besökare per år. Verksamheten har växt fram som City Farm med inspiration från just Windmill Farm.
Golden Hill Community Garden
En “allotment” som tydligen funnits i över hundra år har berikats med eldsjälar som byggt halmhus och driver förskola och fritidsverksamhet och social odling.
Bedminster Station
Det var åtta(?) individer som börjat guerillaodla en slänt mittemot ingången till en station för 20(?) år sedan och fortfarande höll igång.
Josefine tog emot oss på taket på ett hus på Karlavägen. Här har Beeurban byggt upp ett paradis som de kallar för Evolution Lab, en testbed. Här finns ett par bäddar där Beeurban bedriver forskning bla. inom bevattningsystem och vattenförbrukning. De försöker också ta fram olika jordtyper som kan användas inom takodling. Här finns också ett “uteklassrum” för skolor och förskolor som är på besök, en liten inomhusodling som också är en typ av lab. Och här finns också en möteslokal/mysigt uterum som går att hyra för olika event.
De har valt att starta en förening och ett aktiebolag.
Beeurban har tre ben:
Låta företag sponsra bikupor (75000kr/året, kontrakt skrivs på två år) som en del av sitt miljö-och hållbarhetsarbete samt personalvård, personalen får ta del av en kort introduktion om biodling samt får en liten burk av nyslungad honung.
Olika workshops och utbildningar. Hyr ut sitt uterum.
Erbjuda byggherrar, företag som ska etablera sig i stadsmiljö olika tjänster som värnar om olika biotoper i området som ska bebyggas.
Föreningen vill odla på allmän platsmark och erbjuda odling åt alla. En tjänsteperson från Stadsdelen var med på träffen och hen berättade att det inte finns en gemensam policy kring stadsodling för Stockholm. Varje stadsdel tar beslut kring frågor om stadsodling i just den stadsdelen. Bellevue farm har kunnat söka pengar från olika “kassor” från stadsdelen i omgångar. Ett exempel är när föreningen frågar om att kunna hämta vatten på plats och att stadsdelen just då råkar ha pengar över och att det då går att ordna. Det finns alltså ingen gemensam policy eller budget för stadsodling. Föreningen har skaffat ett kontrakt på marken och fortsätter att söka olika medel från staden för att kunna hålla odlingen och föreningen vid liv. Det finns inget nätverk av stadsodlar, föreningar och tjänstepersoner från staden i Stockholm. Vi tipsade föreningen om vårt Stadsodlingsnätverk i Malmö och att vi tycker att det fungerar bra men att vi måste alla ta ansvar för möten och processen.
Agnes och Enrico från Boodla tar emot oss i den Gula villan i Fittja. Startade som aktiebolag men har också valt att starta upp en ideell förening. Föreningen används nu för att utveckla och testa olika idéer och söka projektpengar. När idén eller projektet efterfrågas erbjuds en tjänst som aktiebolaget tar betalt för. Aktiebolaget säljer en tjänst att hitta, utbilda och anställa kvartersodlare år fastighetsbolag. Föreningen drev ett arvsfondsprojekt som efter avslut blev en tjänst som Aktiebolaget säljer till tex Botkyrka kommun. Boodla ska nu utbilda unga sommarjobbare i Demokratiodling. Föreningen arrangerar också en sommarlovsaktivitet för barn och unga. De får prova på att vara arkitekter och snickare. Under en vecka under sommaren bjuds en arkitekt och en snickare in och samarbetar med barnen.
Leif tar emot oss i Nya Rågsved Folketshus och parker. Han berättade om många olika projekt och satsningar i området. Han nämndeCo-grow som matchar odlare med villaträdgårdar. Folkets hus har öppnat en secondhand-affär Andra Varvet som drar in ca 40000kr om dagen. Denna verksamhet är stor och finansierar även annan verksamhet som Folkets hus driver. De medverkar även i ett Vinnova-projekt Cultivating City Bazaars. Landskrona och Helsingborg är med i detta projekt.
—-
Efter berättelserna från Bristol och Stockholm var det dags att bestämma ny nätverksträff och påminna om andra händelser:
BOKA IN:
Slutevent för Malmö Växer den 27 februari på Storm. Kl 8 till 12.
Paraplyförening arbetsgrupp ses den 9 januari kl 9 på Underverket.
Nästa nätverksträff den 7 februari kl 15 hos Odlingsnätverket Seved
Att ta vidare: Kan vi inte ha studiebesök på studentodlingen i vår?
Närvarande:
Niclas Lundius Mörck
Hemmaodlat
Malin Nilsson
Odlingsnätverket Seved
Helen Nilsson
Miljöförvaltningen, Malmö Växer
Lina Hirsch
FGK (Fastighet- och Gatukontoret)
Jennie Sjölin
MAU, Student Gardening Malmö
Anna-Karin Brunberg
MAU, Student Gardening Malmö
Johanna Vikell
MAU, Student Gardening Malmö
Cianeza Gata
Sliparebackens skogsträdgård
Madeleine Liljekvist
Skanska
Cyrille Gaubert
Stadsbruk
Frida Olofsson
Exploateringsingenjör, FGK
Conny Björk
Odling i Beijers park
Johan Persson
Odling i Beijers park
Marie Björk
Odling i Beijers park
Sara Stiber
Växtvärket
Johanna Brun
Växtvärket
Erika Bernalt
Växtvärket
Nils Philips
CPE
Fredrik Björk
Malmö Högskola
Anna Litsmark
SLU
Petra Bengtsson
FGK, Stadsodlingssamordnare Malmö
Janine Österman
Lunds stad, Odlingssamordnare
Helena Häger
Lindängelunds skogsträdgård
Göran Larsson
Odla i Stan
Annette Larsson
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Malmö Växer
Under vintervilan har vi inte varit de bästa på att föra mötesanteckningar eller berätta här vad vi haft för oss. Men trots vinter har vi faktiskt haft en del för oss!
Den 1 februari bjöd Malmö Växer in Nils Philips från Centrum för Publikt Entreprenörskap för att göra en workshop med oss i nätverket kring IOP. De senaste åren har Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) lanserats som ett sätt att samverka mellan civilsamhället och det offentliga inom flera olika områden – sjukvård, integration och sociala frågor. Nils berättade om IOP, varför det börjat användas och vad ett sådant partnerskap innebär. Kan vi applicera IOP som en samverkansmodell för stadsodling i Malmö? Vilka förutsättningar krävs i så fall? Nils berättade om olika relevanta exempel innan det var dags för oss själva att tillsammans i grupper skissa på avtal. Det är en fråga att följa den med IOP. Just nu ska den för första gången prövas i domstol, vilket kommer vara prejudicerande och viktigt för dess framtid. Att testa att skriva ett IOP-avtal kändes enklare än förväntat, samtidigt som vi insåg att själva avtalet inte kommer vara problemet. Att ha en budget i kommunen avsatt till stadsodling kommer vara det…
Den 14 februari, mitt på Alla hjärtans dag, var det så dags för stadsodlingsnätverksmöte igen. Denna gången samlades vi på Augustenborg. Augustenborgs odlargrupp visade runt bland sina odlingar. De började sin odling på torget men har nu även en kvartersodling där de odlar både i marken och upphöjt i pallkragar. Efter rundan gick vi precis runt hörnet, in till Hemmaodlat som har lokaler på torget, och fick fråga ut Niclas på Hemmaodlat om hydroponics och aquaponics. Efter det var det kaffe i odlargruppens lokaler. Nästa möte ska Gatukontoret hålla i. Det är satt till den 11 april kl 13-15 i odlingsträdgården i Folkets Park. Ses där! :)
Intro- uppdatera vad stadsodlingsnätverket Malmö är – stadgar och manifest finns för den som är intressed av nätverkets historia, varför vi finns och vad vi vill göra.
Närvarande
Josefine, Petra och Petra, Gatukontoret
Helen Nilsson, Miljöförvaltningen / det vinnovafinansierade projektet ”Malmö Växer”
Malin och Göran, Odlingsnätverket och Odla i Stan
Kerstin, student Malmö Uni, research project för Malmö Växer
Anette Larsson, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Kaspars, student på Holma Fhsk
Cyrille Gaubert, Stadsbruk
Gunilla Andersson, Miljöförvaltningen. Jobbar just nu en förstudie för livsmedlesmatris för Malmö (LIDE) – hör av er till Gunilla om ni vill veta mer.
Jimmy Lindsjö, Naturskyddsföreningen
Karin Nisses, Plantparken i Västra hamnen
Karin Morell, MKB Holma Växthus
Elina, ska starta Beijers parks odlingsgrupp
Nils Philips, Centrum för Publik Entreprenörskap
Cilla och Monika, Landet Oss
Andrea, Sara och Johanna, Växtvärket
Landet Oss presenterar REKO-ringen
Landet Oss är ett företag som odlar grönsaker och blommor på 1200 kvm i Västa Skrävlinge.
Har skapat Reko-ring – en kanal för att nå ut till privatpersoner (tillsammans med andra stadsbrukare).
Privat jobbar han med Röstånga Tilsammans, Röstånga Utvecklings AB o Gräsrotsakademin (info@ruab.org). Bildade ett bostadsintegrerande aktibeolag – en affärsmodell baserad på delaktighet (SVB-bolag) i princip ett ideellt aktiebolag.
Skördning av Nils Philips presentation
Malmö Växer kan tänka sig att finansiera coaching sessions för föreningar med CPE
Finns intresse för en workshop med flera olika föreningar? Ja! Vi skickar ut på listan om tex. workshop på Underverket eller i Röstånga
Nils och Hellen håller kontakt, förslag onsdag den 8 nov runt kl 12.00
På plats:
Bodil (Odla i parken), Gustav (Arrangemangsenheten), August (Glokala folkhögskolan), Jerker (Studiefrämjandet), Sara (Växtvärket), Johanna (Växtvärket), Helen (Miljöförvaltningen), Nora (praktik Växtvärket), Sadiye (utvecklingssamordnare Mötesplats Returen), Lina (aktivitetsledare natur/odling PTSD-avdelning), Karin (pedagogenheten Malmö museer), Monika (Växtverket, Landet Oss, Ängavallen), Cecilia (Landet Oss), Gunilla (Odla i stan), Gunilla (Miljöförvaltningen), Josefin (Gatukontoret), Petra (Gatukontoret)
Inspiration – samarbetet inom skate i Malmö
Gustav Edén var inbjuden gäst och gav en inspirerande bild av hur samarbetet inom skate har utvecklats:
Malmö idag en världsdestination inom skate, något som har vuxit fram under de senaste 20 åren.
Bryggeriet etablerades som plats och förening av drivande skejtare. Det blev en naturlig destination för europeiska tävlingar – vilket skapade ett lärande inom Bryggeriet kring att arrangera tävlingar.
Inom Bryggeriet har sedan olika verksamhetsgrenar utvecklats, dels för olika målgrupper, dels för aktiviteter, dels företag inom skateparksbygge. Gymnasium startades mitten av 2000-talet direkt kopplat till inomhus-skateparken. I mitten av 2000-talet gick staden också in i samarbete om Stapelbäddsparken, och samarbete om arrangemang utvecklades vidare i nästa steg.
Idag sker samarbete på flera sätt med kommunen:
– Skate Malmö – samverkan för att utveckla Malmö som skatedestination.
– Gatukontoret – Arrangemangsenheten. Samarbetsavtal för att arrangera tävlingar.
– Fritidsförvaltningen – söker stöd för utrustning för att möjliggöra för unga att delta.
– Bryggeriet har också ett underhållsavtal för skateparkerna.
Det unika är att det starka samarbetet har byggts upp utifrån brukarkompetensen.
Finns det delar att lära av när vi tittar på organiseringen inom stadsodling?
Kan vi skapa en gemensam struktur som både kan kanalisera engagemang & uppdrag, och samtidigt blir en tydlig part för kommunen? Olika delar för samverkan som nämns:
– Arrangemang
– Skolor/utbildningar
– Verksamheter mot olika målgrupper
– Samlande kommunikation
Bordet runt – rapporter och uppdateringar
Landet Oss, Monika och Cecilia:
En initiativtagarna till REKO-ring. Inspiration från Finland – ett sätt att koppla ihop små producenter direkt med konsumenter. Finns 20 REKO-ringar runtom i Sverige. Tillsammans med andra stadsodlare har initiativet satts igång i Malmö.
Det finns en facebook-grupp där alla intresserade kan gå med. Producenter lägger upp produkter för försäljning, konsumenter svarar. Ett utlämningstillfälle per vecka gör att det är enkelt att hämta upp sina varor. Betalning sker i förväg. Startar igång i maj, första utlämningen 18 maj förmodligen vid Kommendanthuset. 11 maj hålls en informationskväll på Garaget med gäst från Västra Götaland.
Fler lokala producenter välkomna att ansluta.
Två Stadens skafferi planeras i år – ett i augusti och ett i september.
Växtvärket, Sara:
Startade som liten förening 2014. Förra året påbörjades förberedelserna för ett större Arvsfondsprojekt och parallellt etablerades samarbete om odling i Folkets park. Arvsfondsprojektet beviljades och startade i februari: Gullängsparken – bygglek skapas och skogsträdgård. Samarbeten ska utvecklas med förskolor, skolor, fritids, nyanlända.
Parallellt är Växtverket aktiva i odling i andra delar i staden med pedagogisk inriktning.
Ett ramavtal för pedagogisk verksamhet med odling är på gång.
Malmö växer, Helen:
Våren har ägnats åt planering och förberedelser. Involvering från högskolan i att göra omvärldsanalys, är på gång. En enkät kommer skickas ut till olika föreningar som en grund för fortsatta prioriteringar. Studiebesök planeras till olika platser i Sverige.
Syftet är att utveckla bra långsiktiga relationer mellan kommunen och föreningar/aktörer.
Returen, Sadiye:
Finns intresse av att sätta igång odling kopplat till caféet, och kvinnogruppen kopplat till mötesplatsen är intresserad. De önskar odling som får vara skyddad. Att skapa odling utgår ifrån de människor som involverar sig och de behov som uttrycks.
Verksamheten på Returen är tänkt att inspirera till liknande mötesplatser på andra håll i staden.
Lina:
PTSD-centrum är påväg att förändras till något annat, lokaler uppsagda. Men vill gärna fortsätta odla på Lindängen, en viktig verksamhet.
Terrasserna, Josefin:
PTSD-center är där. Potatisodling med skolbarn pågår hela sommaren. Några lokala förskolor har egna ytor. En del är mark som tillgängliggörs till hyresgäster för Trianon och Stena. Aktiv ungdom har en egen terrass, är på väg att skapa en skogsträdgård. Hur den långsiktiga utvecklingen ska se ut är en pågående process.
// En fråga som lyfts är potentialen i Drömmarnas hus skogsträdgård. Petra tar kontakt med Drömmarnas hus. //
Karin: Vilken roll ska Malmö museer ha? Trädgården vid Kommendanthuset ska finnas kvar, men minska.
Petra: Behovet av samlad kommunikation – hur funkar det med stadsodling? Dels etableras nu malmo.se/stadsodling. Petra är igång med tre kommunikatörer för att få tydlig information där. Efter sommaren är tanken att en bra sida ska vara uppe.
Ett nytt skötselavtal har tagits fram för föreningar – kopplat till allmänna bestämmelser för odling på allmän platsmark.
Odla i parken, Bodil:
Fd Arken. Odling för besökare, Växtverket och Organic without borders med skolklasser. Far i hatten odlar även för eget bruk. En ideell grupp grannar odlar också tillsammans i pallkragar. Alla är välkomna att plocka. Ett utekök är på gång. Äldreboendeodling ska starta.
Odla i stan, Gunilla:
Social kvartersnära odling i Herrgården. Dels stora rabatter som sköts tillsammans med boende, dels odlingslådor som boende odlar i.
Stadsodlingmalmo.se, August & Sara:
Renovering av stadsodlingmalmo.se är på gång, planering har skett senaste tiden. Välkomna att bidra med nyheter eller annat innehåll, och tips till kalendariet. Facebook-sidan har ett bra flöde med nyheter, fler redaktörer har lagts till på facebook-sidan så att aktiva inom stadsodling själva kan lägga upp aktuella nyheter.
Studiefrämjandet, Jerker:
Lyfter fram möjligheterna att samarbeta om arrangemang och studiecirklar.
Jerker och August berättar om Framtidsfestivalen – hållbarhetsfestival som planeras 16-22 september. En förfest hålls 13 maj på Far i hatten, alla välkomna. Festivalen i september bygger till stor del på självorganiserade programpunkter. Utgångspunkten är de globala hållbarhetsmålen, och vilken framtid vi vill se i Malmö. Det går att använda lokaler som festivalen ställer i ordning, eller använda en egen lokal/plats för arrangemang. Läs mer och gör intresseanmälan för programpunkter på http://framtidsfestivalen.se/
Nästa möte – save the date:
26 september kl 13 – 15. Plats: Underverket, Hasselgatan 8 i Sofielund.
Närvarande: Sara Stiber (Växtvärket), Jimmy Lindsjö (Naturskyddsföreningen), Jerker Argullander (Studiefrämjandet), Charlotte Hansson (Växtvärket och Naturskyddsföreningen), Lena Rydälv (Solbackens stadsodling på John Eriksson väg)
Runda Lena Rydälv berättar om hennes nya stadsodling som hon och hennes granne startat. Facebooksida finns (https://www.facebook.com/Solbackensstadsodling). Vi tipsar henne om att berätta om sin odling via stadsodlingsnätverkets sida.
Jerker berättar lite om Studiefrämjandet och Tusen Trädgårdar som händer den 3 juli.
Jimmy berättar om Naturskyddsföreningen som nationellt har Jordbruk som ett av sina fokus, och lokalt i Malmö fokuserar de bl.a. på Urban vegetation och verkar där för ökad stadsodling (och kännedom om). Driver bland annat en facebookgrupp för stadsodling som står lite i stå för tillfället.
Charlotte är både med i Naturskyddsföreningen och i Växtvärket. Berättar även om “Natursnokarna” – som är Naturskyddsföreningens barn- och familjeverksamhet där barn och deras vuxna upptäcker naturen tillsammans, och som startar med ett första möte 27 april. Hur omfattande det blir beror lite på hur många som vill vara ledare. Berättar om Växtvärket som odlar med barn i bland annat slottsträdgården, som deltar på Malmö Garden Show med Barnens Balkong och med Kojlandet och även kommer arrangera bygglek i Folkets Park i sommar.
Arbetsgrupper
Grupperna är lite diffusa just nu och inte så mycket finns att rapportera specifikt vad vi på mötet vet. Det vi har uppdateringar om gäller mest vårt stundande gemensamma tält på …
Malmö Garden Show: Foldern med information om Stadsodlingsnätverket har kommit från tryckeriet. Vepan är på G. 200 tygflaggor är klippta men ännu inte monterade. Det blir ingen gemensam folder från Malmö stad…just nu… men kommer senare… alla förvaltningar som har egen info kan ta med material… MKB har fixat fröer och en stor karta över Malmö…de kan dock inte stå i tältet.. Vi påminner om att alla ska meddela Helen Nilsson (miljöförvaltningen) om när de kan stå i tältet – se även mailutskicket från henne.
Plattformsgruppen har varit på möte med Gatukontoret för att prata om hur plattformen kan stöttas. Vi pratade om att kommunikatörer på Gatukontoret kan skicka texter och bilder till oss i plattformsgruppen som vi kan publicera på vår blogg. Vi ska också skicka en text till möte med Tekniska nämnden med förslag om att stötta plattformen ekonomisk i budgeten 2017. I texten kommer vi föreslå ett scenario om en 10% tjänst för underhåll av innehåll samt ett scenario om en 30% tjänst för utveckling och underhåll av plattformen.
Mötet på Gnistan
Safija har svårt att själv ta emot men vill gärna att vi kommer och besöker. Vi avvaktar. Kanske ett möte i höst kan hållas där?
Övrigt
Kan vi samla mer på driven? Jimmys förslag är att alla som är medlemmar nätverket ska enkelt kunna hitta våra dokument.
Vi berättar om nätverkets vision och rutiner för Lena och Charlotte som inte varit på våra möten innan.
Nästa möte
Växtvärket, som håller till i Underverket i korsningen Hasselgatan/Bokgatan, bjuder in den 8 juni kl 13-15.
Gustav Edén var inbjuden gäst och gav en inspirerande bild av hur samarbetet inom skate har utvecklats:
