Välkomna

Cirka sjutton personer kom på denna höstträff i Lindängen. Det var odlare, tjänstepersoner från kommunen, personer engagerade i utveckling av Lindängen mfl.

Mötesplats ReTuren

Sadiye Altundal hälsade oss välkomna till Lindängen och Mötesplats ReTuren:

Mötesplats ReTuren (”mötesplatsen”) är en plattform för kulturella, sociala och ekologiska innovationer och samnyttjas av en rad samhällsaktörer för ett hållbart Lindängen.

Mötesplatsen är en generations- och gränsöverskridande plattform där olika grupper, föreningar och individer tar plats på lika villkor. Verksamheten möjliggör möten mellan människor genom kunskapshöjande aktiviteter, med fokus på skapande genom återbruk och återvinning. Den bidrar således till ett förändrat beteendemönster för hållbar livsstil. Verksamheten drivs utifrån lokala behov med flexibla resurser som ger utrymme för spontanitet.

Mötesplatsen präglas av en självorganiserande princip där behoven styr, i syfte att skapa relationsfrämjande och meningsfulla sammanhang för besökare och aktörer som bedriver verksamhet i området.

Mötesplats ReTuren har öppet mån-tors kl 09-16. Föreningar, grupper och lösa nätverk kan låna lokalen för att bedriva aktiviteter för att tillägna sig meningsfull fritid, under och efter verksamhetens öppettider. 

Skogsträdgården Vårsången

Efter en presentationsrunda berättade Jakob Lundén, Helena Häger och Rebecca Lötvall från Aktiv Ungdom om skogsträdgården Vårsången i Lindängelund. Tanken med platsen är att bygga en skogsträdgård. Ytan tilldelades som en av flera i de tidigare så kallade Terrasserna i Lindängelund och var från början en upplöjd jordlott med mullrik jord. När alla andra verksamheter på Terrasserna tyvärr fick lägga ner på grund av ett stopp i utvecklingen av området blev skogsträdgården kvar och har fått fortsätta. Hur det ser ut framöver är ännu inte bestämt. Skogsträdgården har nu funnits i tre år. 2018 präglades mycket av torkan och vattenledningarna till området stängdes ner då verksamheterna upphörde. De nyplanterade träden hade det tufft men många klarade sig. 2019 ordnade Malmö stad med påfyllning av vatten i stora vattenkärl som föreningen införskaffade. 

2019 hade föreningen verksamhet för barn och unga med träffar minst en gång i veckan under odlingssäsong. Dessutom föreningsverksamhet för vuxna minst en gång i veckan. “Spontan i stan” och lovverksamheter för barn och unga kopplade till Malmö stad. Utöver föreningsverksamheten bedrevs kurser i grönsaksodling via ABF.

Under 2020 har verksamheten minskat till att innefatta ca 12 odlare. Inga besök av barngrupper har kunnat genomföras. Man har också råkat ut för flertalet stölder, bla från odlare i intilliggande område med odlingslotter! Medlemsantalet har ökat under året och en kärntrupp odlare fortsätter verksamheten.

Odling i ny stadsdelsträdgård i Hyllie

Eva Delshammar från fastighets- och gatukontoret var inbjuden för att berätta om projekt stadsdelspark i Hyllie. Det kommer att börja byggas en ny park på nuvarande åkermark i utbyggnadsområdet Hyllie, söder om stationen. I den norra delen finns det plats för odling som kommer att förberedas med fin jord och framdraget vatten. Tanken med hela parken är att den ska utvecklas hela tiden och aldrig bli färdig. En annan tanke är att medborgare på olika sätt ska vara delaktiga i detta, i skötseln eller på annat sätt. Eva efterlyser intresserade odlare/föreningar/verksamheter som skulle vara intresserade av att ta sig an odlingsdelen på något sätt. Formerna för detta är inte klara men utreds. Odlingen kan komma igång 2021 om allt rullar på enligt planerna. Om någon är intresserad av att starta stadsodling i Hyllie stadsdelspark eller har andra idéer för platsen så hör av er till Petra Bengtsson eller Eva Delshammar på fastighets- och gatukontoret, Malmö stad. eva.delshammar@malmo.se petra.n.bengtsson@malmo.se

Nästa träff

Odlingsnätverket gjorde vid träffen i februari i år ett program med fyra träffar. Sedan kom Corona och vände uppochner på tillvaron. Vårens träff blev inställd men denna höstträff blev alltså av. Två föreningar/verksamheter har visat intresse att vara värdar för kommande möten. Odlingsnätverket Seved med odlingar i Seved och Enskifteshagen planerar en träff i början av 2021 och Aktivitetscenter vill ta emot nätverket senare under våren 2021. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan. Anmälningar till att komma med på listan kan skickas till Shoshana.iten@malmo.se.

Besök i Skogsträdgården

Mötet avslutades med ett besök i skogsträdgården med guidning av Helena, Jakob och Rebecca.

Den som missade besöket och är nyfiken får gärna kontakta helena.hger@gmail.com eller jakob.lunden@gmail.com 

Enkätstudie 

Forskning kring stadsodling pågår på flera håll. I länken här finns möjlighet att bidra i en pågående studie.

https://sunet.artologik.net/sh/Survey/5281

Odlingsnätverkets träff 5 februari 2020 på Malmö universitet, Gäddan

Nitton personer kom på denna februariträff. Det var odlare, universitetsanställda, studenter och från kommunen.

Nikolina, doktorand från Södertörns högskola, var på besök och berättade om sin forskning. Hon söker odlare att komma i kontakt med som hon vill intervjua. Hon studerar vilka faktorer som påverkar varaktigheten hos stadsodlingar samt hur man kan koppla stadsodling till de globala hållbarhetsmålen och klimatfaktorer. Hittills har hon besökt odlare och kommuntjänstepersoner i Stockholm. Nu fortsätter hon med Malmö och ska även jämföra med Göteborg.

Marie Larsson och Anna Peterson från SLU berättade om aktuell forskning och undervisning med koppling till stadsodling.

Marie har studerat stadsodling som fenomen och dess betydelse i samhället. Community gardens – odla tillsammans i gemensamma trädgårdar. Olika typer av stadsodlingar.
Hon berättar också om en studie om San Fransisco.  Där kommunen anställt en koordinator för stadsodling och stöttar stadsodlare på olika sätt. Värdet av att invånarna hjälper till att gröngöra staden lyfts. Där har politiken insett att de är beroende av invånarna. De två huvudmålen är * Att öka stadens grönska och * Att öka den sociala sammanhållningen i staden * Gardening is the tool – social cohesion is the goal. En artikel i ämnet finns publicerad i STAD Mars 2019. 

Anna berättade hur SLU arbetar över gränserna mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap via ämnet mat. Man planerar ett nytt masterprogram Foodscapes som förhoppningsvis startar om två år. Syftet är att utbilda matstrateger för planering av matperspektiv.

Fredrik Björk och Anders Edvik samt Staffan Schmidt från Malmö universitet bidrog till diskussionen om stadsodlingens berättigande. De pratade om resultatet från Malmö växer, vilka är aktörerna osv. Ingen stadsodling existerar utan demokratiska nätverk. Vad kan stadsodling skapa i form av nya kontakter/effekter?

Linus Jakobsson från Stiftelsen Botildenborg presenterade deras verksamhet.
* Stadsbruk, inkubatorn som utbildar odlare till egenföretagare.
* Sociala projekt som exempelvis odling med förskolebarn för att föra samman barn från olika stadsdelar.

Nu söker de en odlingspedagog till sin verksamhet! 

http://botildenborg.se/wp-content/uploads/2020/01/200125-Utlysning-odlingspedagog.pdf

Göran Larsson från Odla i stan meddelar att han har bikupor för utplacering!

Guldängen gratulerades efter att de fått stöd från kommunstyrelsen för kommande år.

Odlingsnätverket fortsätter med ytterligare tre träffar i år. Inbjudningarna skickas ut från Fastighets- och gatukontoret som administrerar medlemslistan.

Härnäst bjuder Botildenborg in till en vårträff. 

I augusti Skogsträdgårdsodlarna i Vårsången, Lindängelund/Framtidens hus

Senare under hösten besöker vi Aktivitetscenter.

19-10-16 Minnesanteckningar från nätverksträff

Plats: Kungsparken, Stadshuset

Närvarande: Anders Edvik, Anne-Grethe Holt, Anthony Rushton, Fredrik Björk, Göran Larsson, Helen Nilsson, Lina Von Friesen, Sara Stiber, Stefan Mattsson, Jakob Lunden, Helena Häger, Paulina Cronsioe, Marita Sandström, Marie-Louise Svärd, Heather Oldby, Johan Aronsson, Linus Jakobsson, Lina Rostern, Gretha Jern Isacsson, Lisa Lagerström, Malin Nilsson, Agneta Wadmark Thern, Hampus Mattson, Shoshana Iten 

Introduktion

Syftet med dagen var att träffas och prata mer kring stadsodling på allmän platsmark, samt hur vi vill utvecklas som nätverk. Under en incheckningsrunda fick alla deltagare presentera sig och nämna något som var på gång.

Stadsodling på allmän platsmark

Shoshana från fastighets -och gatukontoret presenterade hur stadsodling kan ha olika former där vissa skillnader kan ha stor betydelse. Det finns stadsodling på allmän platsmark, odlingslotter och kommersiell odling, även om det finns andra former utöver dessa. Det som särskiljer stadsodling på allmän platsmark är att platsen ska vara tillgänglig för allmänheten, att det finns ett avtal med en förening och att upplåtelsen av marken är gratis för föreningen. Det är alltså en yta som ska vara till allmänhetens nytta. De andra två formerna handlar om kvartersmark där kommunen upplåter mark till odling, och upprättar ett avtal med privatpersoner eller företag. Tillgängligheten på dessa ytor kan vara begränsad och en avgift krävs i form av årshyra. 

Det finns ett 10-tals stadsodlingar på allmän platsmark i Malmö. Det finns allmänna bestämmelser kring hur stadsodlingen ska gå till som täcker, bland annat, ett skötselavtal, regler för ordning och säkerhet, kompostering, odling med ekologiska principer, och avveckling. På fastighets -och gatukontoret kan vi stötta odlingsinitiativ genom att erbjuda mark i samråd, att erbjuda visst material, stöd med tillgång till vatten, eventuell toalett, redskapsförvaring samt rådgivning. Allt detta sker i samråd och dialog och kan se olika ut. 

Mer information om olika former av stadsodling samt strategin och allmänna bestämmelser kring stadsodling på allmän platsmark finns här: https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Gora/Stadsodling.html 

Visionen för stadsodling är att det ska vara lika naturligt att odla i parken som att promenera. Visionen samt strategin är från förra nämnden och ska uppdateras innan de ska upp till politiskt beslut. 

Workshop/diskussion

Deltagare diskuterade följande frågor i mindre grupper och sedan redovisade några punkter som de kom fram till. 

Vad vill ni se hända eller utvecklas i odlingsnätverket? 

• Skulle vilja se att alla förskolor och skolor har någon slags odlingsaktivitet på schemat! Att vi lobbar för det i nätverket i samarbete med kommunen. Att då utbildningsförvaltningarna varit representerade. Skolor och förskolor skulle kunna vara en målgrupp för stadsodling.
• Ska vi ha in fler fastighetsägare?
• Många nya bostadsområden som byggs. Kan vi nå ut till fastighetsägare/byggherrarna att man vill få in stadsodling på gården?
• Ska inte stadsplanerare vara med i det här nätverket? tematräff?
• Behöver finansiering för STAM som kan möjliggör samordning. 

• Stort intresse för studiebesök, både inom Malmö och utanför. Vilka möjligheter för traktamente finns det? 
• Koppling till mer forskning är intressant. Kanske bjuda in en föreläsare, kunskapshöjning? 

Vad finns det för fördelar och nackdelar med att odla på allmän platsmark

• Minus: förstörelse, snor grödor
• Plus: det blir en mötesplats, levandegör platsen, gratis

Hur kan stadsodling vara en del av Malmös stadsutveckling?

• Lärande för hållbar utveckling.
• Koppla stadsodling till sociala frågor- hur kan stadodling bidra till sociala värden i praktiken? 
• Minskande intresse från kommunen kring stadsodling. Hur får man politiken intresserad av stadsodling? Ny översiktsplan som stadsodling borde komma in i på ett tydligt sätt. Hur kan vi påverka detta? Hur kan vi se till att politikerna tar med det som en viktig fråga och ger konkret stöd? 
• Stadsodling kan kopplas till aktuella politiska frågor kring trygghetsaspekten och skolan.

Praktiska frågor

#1 Vem ska ta hand om stadsodlings hemsida? https://stadsodlingmalmo.se/ 

Frågan ska diskuteras vidare mellan miljöförvaltningen, fastighets -och gatukontoret och STAM.

#2 E-postlistan 

Nätverkslistan inkluderar personuppgifter och den nuvarande behandlingen strider mot GDPR (dataskyddsförordningen). Listan behöver en tydlig ägare, samtycke, rutiner och lagring. Efter kort diskussion bestämdes att fastighets -och gatukontoret ska ta ansvar över listan. 

#3 Värd på nästa möte

Malmö universitet ska vara nästa värd, och mötet ska äga rum i februari 2020.