Etikettarkiv: stadsodling

Stadsodlingsnätverket 1/9 2015

Stadsodling Malmö

Anteckningar från odlingsnätverksträff

Lindängen tisdag 1 september 13-15

Närvarande:

Johanna Bruun (Bärfis), Kjell Åke Nilsson (Studie Främjandet), Stina Zetterdahl (Studie Främjandet), Sara Stiber (Bärfis), Louise Lundgren (Grönare Stad), Emma Ivarsson (Glokala), Jimmy Lindsjö (SNF), Sten Göransson (Gatukontoret), John Lepic (Gatukontoret), Lina Hirsch (Concrete Farming/ Lindängen), Helen Nilsson (Miljöförvaltningen).

Runt bordet:

Studie Främjandet ska starta ”Greenteam” i Malmö. Det är en rörelse för att skapa fler möjligheter för ungdomar att uppleva ett friluftliv. För mer information http://www.studieframjandet.se/Hitta-ditt-intresse/Djur–natur/Friluftsliv/Greenteam/ Stina Kommer att jobba med det här i Malmö.

Emma Ivarsson nämnde att det finns en insamling av frö att skicka till Syrien. Hon kommer skicka mer information och du kan kontakta Emma här: emma.i@glokala.se

Jimmy påminde att det är snart skördefest på Enskifteshagen, datum kommer inom kort.

Sten tog upp vikten av att ha odlingskoordinator i Malmö. Malmö betalar för odlingskoordinator i Seved, med behövs fler. Plattformen behöver resurser från Malmö för att försäkra att det kan fortsätta.

John vill ha fler aktörer aktiva på Lindängen. Du kan kontakta John om du vill odla! Använd länken eller mejla John – john.lepic@malmo.se

http://malmo.se/Kultur–fritid/Idrott–fritid/Natur–friluftsliv/Natur–och-rekreationsomraden/Lindangelunds-rekreationsomrade/Terrasserna.html

John också berättade att de söker pengar från ERUF för att anställa personal på terrasserna.

Lina, Lindängens odlingskoordinator berättade att den 7-8 oktober är det skogens dag på Lindängen, det var fullbokat på 24 timmar! De har också en skördefest 11 oktober.

Learning towards Solidarity Based Food Systems (LETSFS) slutrapport från Helen.

Projektet som pågick i 2 år avslutade med en sista workshop i Malmö i maj. Under de två åren har Malmö skickade 24 personer till workshops i Budapest, Prag, Milano, Berlin, Warszawa, och Pula.

Under tiden som projektet pågick så har intresset i Community Supported Agriculture (CSA) blomstrade i Sverige. Projektet skapade intresse och inspirerade Malmöborna att fundera på CSA som ett sätt att odla och sälja grönsaker. Mer information om projektet finns (på engelska) på URGENCIs (Internationell sida med fokus på CSA) hemsida http://urgenci.net/letsfs/

Grupperna rapportera…

På sista nätverksträffen innan sommaren pratade vi om hur vi vill att nätverket ska utvecklas. Vi pratade om vad vi vill göra i nätverket. Vi skapade 5 arbetsgrupper med olika inriktning:

  • Samordning och utveckling: kontaktperson – Emma Ivarsson
  • Odlargrupp: kontaktperson – Lina Hirsch
  • Lobby och påverkangrupp: kontaktperson – Jimmy Lindsjö
  • Forskning och statistik: kontaktperson – Staffan Schmidt
  • Nätverkets plattform på nätet (fd Grönsakslandet Malmö) – kontaktperson Emma Ivarsson

Samordning och plattformsutveckling – Emma rapportera

Lite som Sten sa, behöver resurser till att få liv i plattformen. Ett förslag är att skapa en förening, som stapelbädden. En slutsats från Annette Larssons projekt ”odling över gränserna”.

Nästa möte 17 september 10:30-12:00 Stadshuset (Sten G värd) och nästa plattform möte 16/9 9-11 på Sofielund Folkets Hus.

Emma ska göra en Google grupp av alla epost adresser.

Vi är överens att namnet av plattformen ska ändras till Stadsodling Malmö

Vision och struktur förslag ska skickas till samordningsgruppen eller vara med den 16/9. De ska diskuteras på nästa nätverksträff 5 november.

Påverkangruppen

Inbjudan att vara med:

”vill du aktivt bidra till ökad hållbar stadsodling? Då är detta gruppen för dig. I denna grupp vill vi arbeta med olika verktyg för att påverka nyckelaktörer: Det kan handla om att höja medvenheten, att förse politiker med kunskap och mod att fatta rätt beslut, att ge allmänheten verktyg för att lättare starta upp/utöka egen odling.

Genom ökad medvetenhet om varför ekologisk stadsodling är önskvärd, och genom verktyg som underlättar genomförande för inblandande aktörer, kan vi snabbare öka andelen nyttogrönska i Malmö”.

Odlingsgruppen

Lina har pratat med Charlotte N. Hon är intresserad av att vara med, men odlare har mycket att göra just nu så gruppen är inte särskilt aktiv just nu.

Forskningsgruppen

Ingen representant från forskningsgruppen var inte med på mötet.

Generellt om grupperna.

Alla grupperna är små, svårt att göra någonting. Alla grupper är öppna till alla, behöver inte vara med i en grupp, kan komma och gå som man vill.

Nästa odlingsnätverksträff den 5 november 18-20, Sten Göransson bjuder in.

Stöd till flera projekt med odlingsinriktning – Miljöanslaget 2015

Flera spännande projekt har fått stöd efter beslut i april, vi hoppas på att få höra mer om projekten under året!

Återpublicerat från malmo.se:

Fördelning av miljöanslag 2015

Den 28 april 2015 beslutade miljönämnden om fördelning av miljöanslag för 2015. Sex projekt/organisationer beviljas anslag om totalt 900 000 kronor. De projekt som får miljöanslag är:

Akvaponisk andelsodling och odlingscenter

Sökande: Hemmaodlat
Beviljat bidrag: 185 000 kr

Growing Kids

Sökande: Rönnenskolan
Beviljat bidrag: 10 000 kr

Stadsodling för fler

Sökande: Concrete Farming
Beviljat bidrag: 229 200 kr

Projekt Matborgare

Sökande: Connectors
Beviljat bidrag: 258 350 kr

Ungdomar & Hållbarhet – de 16 miljömålen

Sökande: Skånes Fältbiologer
Beviljat bidrag: 117 450 kr

Odlarskola under sommarlovet 2015

Sökande: Organic Withous Borders
Beviljat bidrag: 100 000 kr

Läs mer om Miljöanslaget →

Stadsodling i matöknen

Fredrik Björk skriver om intryck från Rochester (USA), återpublicerat från forskningsbloggen blogg.mah.se/siforsk/:

Stadsodling har haft en stark utveckling i Nordamerika under det senaste decenniet. Orsakerna är flera, men tydligt är att man framför allt talar om stadsodling i förhållande till frågor om fattigdom, matsäkerhet (“food security”) och kunskap.

Fattigdomsfrågorna är de som kanske varit allra mest på agendan. Stadsodlingen kommer in genom att skapa möjligheter för människor med små eller inga medel att få tillgång till livsmedel. Såväl i Kanada som i USA är det vanligt med “Food banks”, institutioner som delar ut mat till fattiga. I flera fall finns stadsodlingsinitiativ som är kopplade till dessa för att bidra till att den mat som delas ut också är varierad och näringsrik. En annan, kopplad aspekt, är frågor om matsäkerhet, med vilket jag här avser tillgång till mat. Även detta kan sägas vara en aspekt av fattigdom och klassfrågor – men också om stadsplanering och segregation. Konkret kan det handla om att det i fattigare områden inte finns livsmedelsbutiker i någon större utsträckning, och att städerna här är byggda för att man skall köra bil – vilket man kanske inte har råd med om man är fattig. En konsekvens är att man får områden som lokala aktivister kallar “food deserts” (matöknar). I dessa fall kan stadsodlingsinitiativ tillsammans med exempelvis community supported agriculture (CSA) och även utveckling av lokala marknader (typ farmers markets) öka tillgången på livsmedel.

Ett sådant exempel är Westside Farmers Market som är ett lokalt initiativ av boende och lokalt föreningsliv.

Bild från Westside Farmers Markets hemsida – i mitten Lisa Barker som leder Seed Folks

Personerna på bilden kommer från organisationen Seed Folks, som också driver en mindre butik som fungerar som social mötesplats framför allt för ungdomar. Man driver också olika typer av stadsodlingsprojekt där just kunskapsutveckling står i centrum – kunskap om ekologi, mat, hälsa och även om de större politiska och ekonomiska sammanhangen kring mat.

En av organisationerna som Seed Folks samarbetar med är In the city/Off the grid, (ICOG), som driver ett hydroponiskt växthus i en annan del av Rochester. Ungdomar från ett av Seed Folks projekt hjälpte under våren och försommaren till att bygga själva växthuset, som nu producerar ansenliga mängder grönsaker vilka levereras till ett intilliggande kafé.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

På bilden förklarar Josiah det nya systemet man håller på att bygga upp där även fiskodling ingår. Än så länge har man bara haft ett fåtal fiskar, men inför våren kommer modellen att byggas upp gradvis. Organisationen är kooperativ, och beskriver sin mission på följande sätt:

We started ICOG for one reason: our current system of living is broken and we will not survive unless we change the way we use our natural and human resources.  This means building communities where we can work collaboratively to responsibly use our resources and talents.  It means building systems that allow people to thrive in a more just, and sustainable urban environment where healthy, affordable food and housing can be found in abundance.  All of us at ICOG have chosen to dedicate our time and effort to local projects that strengthen community collaboration and improve access to good homes an good food.

Fredrik Björk, återpublicerat från http://blogg.mah.se/siforsk/2014/11/12/stadsodling-i-matoknen/

Odling över gränser!

Annette Larsson är projektledare för ”Odling över gränser”. Här berättar hon om projektet.

Vi är inte ensamma

Nä, vi är inte ensamma om det – att titta på all stadsodling runt omkring oss. Och nä, vi är inte ensamma om att vilja hitta nya former för detta. MEN vi är lite ensamma om att ha startat ett projekt med innovationsvinkel för att komma lite längre i detta arbete.

Odling över gränser i BerlinPå initiativ av Stadsområdesförvaltning Norr drivs nu ett Vinnovastött planeringsprojekt för att utforska vilka strukturer och stöd som behövs för hållbar stadsodling. Projektet kallar vi Odling över gränser – vi vill bjuda in brett för att få bästa förankring och goda relationer.  I projektgruppen ingår folk från flera av stadens förvaltningar, från högskola och universitet och från ideella sektorn. Tillsammans försöker vi se hur ”läget” är för tillfället, resonera med många aktörer om vad som behövs och vad som inte behövs, och kanske var man kan hitta det som behövs.

Hittills ser vi att engagemanget är stort – och växande. Vi har tittat på andra städer, vi har besökt Lund, Göteborg, Berlin och faktiskt även Paris. Vi kan nicka i viss mån igenkännande, och ibland bli lite mer paffa över ovanliga villkor för att det ska bli stadsodling.

Innan året är slut räknar vi med att ha ett slags modell över hur Malmö kan gå vidare med stadsodling – kommunen tillsammans med många andra aktörer!

Odling över gränser i Berlin
Projektet besöker stadsodlingar i Berlin

 

 

Bildextra: Så var Stadens skafferi

Stort intresse när Stadsbruk och Folkets Park bjöd in till matmarknaden Stadens skafferi – så här såg det ut!

Inslag i Sydnytt: ”Sprakande matfärger mitt i stan”

[facebook url=”https://www.facebook.com/stadsbrukmalmo/posts/713635078724021″]

[facebook url=”https://www.facebook.com/TaporiTiffins/posts/660543747394274″]

Stadens skafferi genomfördes 11 oktober 2014.

Barnens odling främjar trygghet i Herrgården

Vinplantor, kvitten, tomater och kryddväxter. Allt verkar trivas i rabatterna på gårdarna i Rosengårdsområdet Herrgården i Malmö. Med 250 kvadratmeter odlade rabatter är projektet störst i sitt slag i Sverige, och ger både mat till de boende och en chans för barnen att på ett praktiskt sätt lära sig om odling.

– Först måste man göra så här med den så att den kan växa, säger Valda Mohammed och klämmer till rötterna på en planta som hon just ska plantera. På gårdarna som kallas för Herrgården i Rosengård är det grönt och frodigt i varenda rabatt. Det är hyresbolaget MKB som i samarbete med föreningen Odla i stan driver ett projekt där de odlar tillsammans med de boende. Vissa rabatter är privata och sköts av enskilda boende, men de flesta sköts gemensamt och kan skördas av alla.

Foto: Wagma Omar
Foto: Wagma Omar

– Det är framför allt kryddor och de vanligaste grönsakerna som vi odlar, en del blommor och marktäckare. Och så har vi satt mycket bärbuskar, allt från hallon och vinbär till mullbär, aronia och kvitten. Vi har varit runt och frågat de boende vad de är intresserade av, säger Göran Larsson, trädgårdsmästare inom projektet.

Ett par gånger i veckan är han här och ser efter odlingarna, har med sig nya plantor och plockar fram vattenslangen. Några flickor samlas omkring honom så fort han dyker upp och frågar vad de ska plantera idag. En del har varit med sedan det första spadtaget, andra kommer förbi någon enstaka gång.

” Det är mycket finare på gårdarna nu, mindre skräp och nästan ingen skadegörelse

Valda Mohammed gräver ett hål för att sätta ner en planta, och skriker till när en glänsande mask kryper ner i jorden.
– De är så äckliga och slajmiga! säger hon.
När det är dags att vattna kopplar barnen vant in slangen i den väggfasta kranen.
– Tjejerna är jätteduktiga, de kan hela processen nu, säger Göran Larsson.

Snart har de tröttnat på att vattna jorden och börjar att spruta på varandra och bråka om vems tur det är att vattna. Göran Larsson skapar ett tillfälligt lugn genom att låtsas plantera en av tjejerna.
– Det här har jag längtat efter att få göra hela sommaren. Titta vad snabbt du växte, säger han och öser jord över hennes fötter.

Foto: Paula Rooth
Foto: Paula Rooth

Odlingarna täcker 250 kvadratmeter på två gårdar och är de största av sitt slag i Sverige. Årets odling är ett experiment för att se hur det funkar att odla i så här stor skala tillsammans med de boende, och hittills är resultatet bara positivt, menar Göran Larsson.
– Det är mycket finare på gårdarna nu, mindre skräp och nästan ingen skadegörelse. I början blev plantorna upprivna av att barnen lekte i rabatterna, men nu har de rotat sig och är mer tåliga.
Han tror att folk drar sig för att förstöra något som de vet att deras kompisar, syskon och föräldrar varit med och odlat.
MKB har valt att satsa hela sin budget för rabatterna på projektet, och är hårda med att de inte tolererar någon skadegörelse.
– Om de kommer på någon med att förstöra så blir det en varning hos hyresvärden direkt, och det funkar, säger Göran Larsson.

I september planerar föreningen för en skördefest på gårdarna, där de ska njuta av allt som har odlats. Odla i stan startade sin verksamhet under namnet Barn i stan 2011, då de odlade främst i området Seved. Göran Larsson har märkt att det är skillnad på folks inställning till odlingen i de två områdena.
– Där handlade det till stor del om det sociala, att träffas och göra något tillsammans. För de vuxna här är det maten som är det viktiga, att kunna producera sina egna kryddor och grönsaker. Det blir billigare och man vet vad man får. För barnen är det i första hand det praktiska arbetet kring odlingen som lockar, menar han.
– De tycker att det är spännande att stoppa ner saker i jorden och se hur det växer.

Bild_Foreningssidan_29_aug_2014Odlingar i stan
Föreningen Odla i stan kallar sig för kvartersträdgårdsmästare, och vill inspirera stadsbor att börja odla ekologiskt i sin närmiljö. Förutom odlingarna i Rosengård så är de engagerade i odlingsprojekt i Lindängen, Augustenborg, Seved, Slottsträdgården och Enskifteshagen.
Odla i stan är projektledare för en utställning där barn från fem Malmöskolor har fått odla och berätta om sina tankar kring mat och odling. 29 augusti och 2 september, klockan 9-12 är det skördefest på gården bakom Kommendanthuset, Malmö Museum.

Text: Paula Rooth

Artikeln är tidigare publicerad i Skånes Fria Tidning, 29 augusti 2014.